Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

Sovjetunionen och de östliga folkrepublikerna dragit ned en
“järnridå” mot västmakterna. Det “kalla kriget" började.
De krigförande staterna i Europa blev av kriget försvagade ekonomiskt
sett. USA-presidenten Truman och hans utrikesminister George
Marshall fann det nödvändigt att hjälpa dem och det tillkom hjälp
enligt en plan 1947 som kallats Marshallplanen. Sovjetunionen och
de andra öststaterna erbjöds hjälp men avböjde. Hjälpen kom därför
att gälla bara de västeuropeiska staterna. För distribution av hjälpen
bildades 1948 organisationen OEEC, som sedan 1961 ombildades till
OECD, Organization for Economic Cooperation and Development, ett
rådgivande och utredande organ i ekonomiska frågor, gemensamt för
de europeiska staterna utom östblocket samt USA, Kanada, Japan,
Australien och Nya Zeeland, säte i Paris.
Sovjetunionen och öststaterna bildade 1947 en propagandaorganisation
Kominform som bl a ville visa att USA kom med sin
hjälp bara för att stärka sin egen maktställning, USA var ett hot mot
kommunismen menade de och så var det ju också. Bland öststaterna
ville Jugoslavien under ledning av Tito, fastän kommunistiskt, inte
underordna sig Sovjetunionen och utstöttes 1948 ur Kominform.
Jugoslavien behöll sedan sin självständiga attityd gentemot Sovjetunionen.
Kominform upphörde 1956.
Under 1948 ville västmakterna av sina zoner göra en egen stat
“Västtyskland”. Sovjetunionen ogillade detta och stängde av västmakternas
vägar till Berlin. De kunde dock försörja Berlin luftvägen
och “berlinblockaden” upphörde 1949. En bestående konflikt mellan
Sovjetunionen och västmakterna var etablerad.
Det var klart att väststaterna och öststaterna åtminstone tillsvidare
måste gå skilda vägar. För fredligt internationellt samarbete bildades
1949 Europarådet av Storbritannien, Frankrike, Belgien, Holland,
Luxemburg, Italien, Irland, Danmark, Norge och Sverige. Senare har
tillkommit resterande västeuropeiska stater samt bl a Grekland och
Turkiet.
1949 bildades Förbunds republiken Tyskland (BRD Västtyskland)
och Tyska demokratiska republiken (DDR Östtyskland). Västtysk-
land kom med i Europarådet. 1948 bildades GATT, “allmänna avtal
om tullar och handel” för att främja internationell handel. För viss
samordning av kol- och stålprodukter bildades 1951 kol- och stålunionen
mellar Frankrike, Beneluxländerna, Västtyskland och Italien.
Atlantpakten, ur vilken sedan bildades militärorgarisationen NATO,
bildades 1949 av USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Benelux,
Italien, Portugal, Danmark och Norge. Som en motvikt bildade öststaterna
Warzavapakten, 1955. I NATO har senare tilIkommit Island,
Grekland, Turkiet, Västtyskland och Spanien. Frankrike lämnade det
militära samarbetet 1966 men kvarstår i atlantpakten.
De sex staterna i kol- och stålunionen gjorde 1957 det s k romfördraget
som sedan låg till grund för organisationen EEC för europeisk
ekonomisk gemenskap, i kraft 1958. 1959 bildades organisationen
EFTA av Storbritannien, Danmark, Norge, Sverige, Österrike, Schweiz
och Portugal, Finland associerades 1961, för samarbete ungefär
motsvarande EEC.
1963 slogs kol- och stålunionen ihop med EEC till EG, Europeiska
gemenskapen. In i EG har senare inträtt Storbritannien, Irland och
Danmark 1973, Grekland 8l, Spanier och Portugal. Inträde i EG
innebar i förekommande fall utträde ur EFTA. EG har ett antal
delorgan: kommission och ministerråd i Brüssel, parlamert och
domstol i Luxemburg. Frågan om huruvida Sverige ska söka
medlemsskap i EG eller ej har diskuterats långe och särdeles intensivt
efter slutet av 1980-talet. Konsekvenserna av medlemsskap är många
och stora och 1990 otydliga. (1995 Sverige blev medlem av europeiska
unionen 1995).
Josef Stalin dog 1953 och många i världen drog en lättnadens suck.
Hans styre övertogs av en samling höga befattningshavare av vilka
Nikita Crusjtjev såsmåningom blev den ledande. Han kritiserade
personkulten kring Stalin och inledde en “avstalinisering” och medverkade
till en något mjukare Sovjetisk utrikespolitik.
Stalins död ingav förhoppningar inom öststaterna om ett mänskligare
styre. Arbetare i Östberlin strejkade och demonstrerade1953
men det slogs ned med hjälp av ryska stridsvagnar. I Polen hände