Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

med större exakthet kunde slå ut mål utan att skada omkringliggande
byggnader, och delvis på det faktum att några större strider mellan
irakiska förband och koalitionens trupper inte förekom. De irakiska
trupperna, som sannolikt saknade vilja att stödja Saddam Husseins
diktatur i ljuset av ett överväldigande militärt anfall, förefaller att i
betydande utsträckning ha löst upp sig själva snarare än att riskera
möta de amerikanska och brittiska trupperna i direkta strider.
2005-05-08 Källa Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=626097
Irakkriget. Efterspel
Efter krigets militära avslutande utbröt emellertid en massiv social
oro i stora delar av Irak, och stora plundringsvågor med karaktär av
allmän anarki drabbade bl.a. Bagdad. De amerikanska trupperna, som
nu omvandlats till ockupationsmakt, stod relativt handfallna inför
detta, och USA fick internationell kritik för att ha misslyckats med
planeringen för tiden efter kriget. En lång serie terrordåd tog också
sin början när kriget avslutats, vilket drabbade såväl amerikanska mål i
Irak som det av USA upprättade nya irakiska styrande rådet. I en
större terroristattack 19 augusti angreps också FN:s lokala högkvarter
i Bagdad, med ett tjugotal dödsoffer som följd, däribland FNsändebudet
Sergio Vieira de Mello (f. 1948). Det är ännu oklart exakt
vilka aktörer som ligger bakom terrordåden. Man misstänker främst
gamla lojalister till Saddam Husseins regim, men det spekuleras också
i att externa terroristgrupper såsom al-Qa'ida tagit sig in i landet för att
genomföra attentat. Amerikanska trupper lyckades vid en räd 22 juli
skjuta ihjäl Saddam Husseins söner Uday (f. 1964) och Qusay (f.
1966), som hade mycket viktiga befattningar i den förra regimen, och
13 december greps Saddam Hussein själv efter en intensiv jakt.
Samtidigt har en återuppbyggnadsprocess satts i gång. Genom det
sätt på vilket kriget utförts blev det problematiskt för USA att erhålla
stöd från andra länder för de fredsbevarande och nationsbyggande
operationer som krävdes i Irak. Länder som Frankrike och Indien
krävde ett nytt FN-mandat för att sända trupp och annat stöd, något
som i sin tur förutsatte att USA var villigt att kompromissa med dessa
länder i FN:s säkerhetsråd. I och med att den amerikanska planeringen
var uppenbart otillräcklig vad avser utvecklingen i Irak efter
kriget blev operationen såväl besvärligare som mer kostsam än vad
många i den amerikanska regeringen räknat med. Härigenom blev
man tvungen att återvända till FN:s säkerhetsråd och lade efter en tids
förhandlingar fram ett nytt resolutionsförslag. Detta kunde, efter vissa
förändringar, ett enigt säkerhetsråd sedan anta 16 oktober. Mandatet
legaliserar i praktiken den rådande situationen i Irak och gör det
därför möjligt även för motståndare till kriget att skicka trupp till
landet för t.ex. fredsbevarande uppgifter. Det återstår emellertid ännu
att se hur mycket internationellt stöd som kommer att skickas till Irak.
Parallellt har en amerikansk kommission letat efter irakiska massförstörelsevapen,
men har hittills (november 2003) påträffat endast
mindre spår av sådana, bl.a. i form av smärre mängder otillåtna
missiler. Detta har lett till trovärdighetsproblem på hemmaplan för
främst den brittiske premiärministern Tony Blair, som byggde i stort
sett hela sin argumentation för kriget på uppgifterna om de irakiska
massförstörelsevapnen. I USA hade Bush parallellt med detta argument
också explicit använt den förra irakiska regimens karaktär som
ett fullgott skäl att anfalla landet, vilket den amerikanska allmänheten i
stort accepterade. Om sådana massförstörelsevapen inte påträffas och
om den allmänna säkerheten i Irak inte stärks under början av 2004
kommer kriget dock sannolikt att bli ett betydande problem för Bush
under den amerikanska presidentvalskampanjen detta år.
Mike Winnerstig
2005-05-08 Källa Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=626097