Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

Fabriker som förr använde omständliga manuella metoder
installerar nu den allra senaste maskinutrustningen och kan genom
blotta kvantiteten i produktionen lägga sig på en lägre prisnivå än
fattigare länder. Även om efterapning fortfarande går före forskning
finns tecken på att den inhemska forskningsförmågan ökar. Kina är
världens största tillverkare av datorhårdvara och man hymlar inte om
målsättningarna. Med hjälp av Boeing håller man på att ta fram sitt
första trafikflygplan och nyligen köpte ett kinesiskt företag IBM:s
persondatorverksamhet, en på sikt kanske tvivelaktig investering, men
som ändå visar internationella ambitioner av ett slag som var
otänkbara för bara ett årtionde sedan. Frågan är som sagt om Kina
kommer att kunna hålla tempot i tillväxten, men än så länge kan ingen
ifrågasätta de senaste årens ihållande höga tillväxttal, framväxten av en
företagsinriktad och yrkesutbildad medelklass, banden som knutits
med utlandet och frånvaron av en verkningsfull opposition till
regimen.
Emellertid måste man trots alla skäl till optimism beakta de många
underliggande problemen om man vill göra sig en realistisk bild av var
Kina befinner sig i dag och var det kan tänkas befinna sig i morgon.
Banksystemet är präglat av osäkra lån, centrala och lokala
myndigheter blandar sig helt godtyckligt i affärslivet, korruptionen
blomstrar, det juridiska systemet är svagt, äganderätten oklar. Faktorer
av detta slag gör att många observatörer hävdar att det är för tidigt att
avgöra om Kina under de närmaste tjugo åren kommer att kunna
omvandlas till en ekonomisk supermakt och samtidigt behålla
stabiliteten under kommunistpartiets förtryckande regeringsmonopol.
En del av anledningen till ovissheten, och möjligtvis också en del
av svaret på frågan om landets utveckling, finns i den historia som
väldigt sällan lyfts fram när man diskuterar Kinas nutid och framtid –
som om dagens Kina enbart kan härledas till Deng Xiaopings
marknadsreformer för ett kvartssekel sedan.
FÖR ETT LAND MED EN historia som sträcker sig över tusentals
år av kejsardöme är 2005 års Kina på många sätt ett förbluffande ungt
land, åtminstone så till vida att förändringen som utmärker "det nya
Kina" har skett så enastående snabbt och nästan utan hänvisning till
det förflutna, varken det maoistiska eller det ännu tidigare.
Regeringsmakten, som nu vilar i händerna på en ny ledargeneration,
försöker av allt att döma med växande självförtroende treva sig fram
mot en framtid vars konturer är svåra att skönja.
Hur kommunistpartiet än formulerar sin ideologi uttrycks den i
ekonomiska termer snarare än som en del av ett vidare politiskt eller
filosofiskt sammanhang. Det är möjligt att Deng Xiaoping aldrig
yttrade den fras som brukar tillskrivas honom, "det är ärofullt att vara
rik", men budskapet har slagit rot. Personer som den kinesiske
mångmiljonär som bygger sig ett château i fransk stil har blivit nya
förebilder. Partiledningen måste gå varsamt fram och inte välta över
ända de dogmer som deras styre grundar sig på, men för dem som
utgör den nya revolutionens avantgarde är det maoistiska förflutna ett
arv man helst undviker. Man ser inte bakåt. Detta väcker frågan om ett
nytt samhälle kan byggas på en så tunn och i värsta fall bräcklig grund
– och på en rädsla för det förflutna som genomsyrar mycket av det
som nu händer, även om ingen öppet vill erkänna det.
Kineser brukar visserligen vara stolta över sin civilisations långa
historia och bedrifter genom seklerna, men för dem som tjänar mest
på den ekonomiska uppgången är historien ett främmande land.
Maoporträttet blickar fortfarande ut över Himmelska fridens torg men
i praktiken är det ingen som bryr sig om hans lärosatser. I den
officiella historieskrivningen präglas Kina från Qing-dynastins fall
1911 till Folkets befrielsearmés seger 1949 av tre milstolpar: den
långa marschen, motståndskampen mot japanerna 1937–45 och
segern över Chiang Kai-sheks nationalister i inbördeskriget. Det
innebär att man förtiger den gigantiska oro som präglade Kina under
större delen av århundradet fram till segern 1949, liksom landets
upprepade misslyckanden att komma i kapp den moderna världen.
Denna historia, vars betydelse är enorm, är närmast okänd till och med