Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

konstgödsel och insektsmedel. Ändå svälter tiotals miljoner
människor och mellan 400 och 600 miljoner går hungriga varje år.
Det världsekonomiska systemet har skapat en situation där miljoner
ton "överskottsgröda" plöjs ner i jorden och bönderna får betalt för att
låta bli att producera spannmål för att hålla världspriserna och
vinsterna höga.
De grundläggande problemen i dagens värld är inte så mycket de
tekniska och vetenskapliga som de politiska, sociala och ekonomiska.
Resurserna är ojämnt fördelade över hela världen. På världsmarknaden
sker handeln med livsmedel och andra förnödenheter i dollar
och för att få utländsk valuta odlar många länder, särskilt utvecklingsländerna,
grödor för export, t ex kakao, kaffe och socker. Världsmarknadens
priser regleras av de rika länderna och på senare tid har priserna
stadigt fallit. Det betyder att utvecklingsländerna måste använda allt
större arealer för odling av avsalugrödor för att kunna hålla sina
exportinkomster på samma nivå som tidigare. Situationen förvärras av
att utlandsskulderna måste betalas i dollar. På arealer som skulle
kunna användas för att odla mat till den hungriga hefolkningen odlas
nu i stället exportgrödor till de redan övermätta industriländerna .
Fattiga människor hungrar för att de inte har ekonomisk möjlighet att
odla till räckligt med mat eller att köpa den. Det är oroande att hälften
av jordens befolkning måste slåss om 5% av jordens inkomster
medan 16% tar 80% av samma inkomster. Sådana skillnader finns
inte bara mellan, utan också inom många länder. Hälsostatistiken i
industriländerna avslöjar ett växande antal sjukdomar som beror på att
man äter för mycket!
Världen livnär dubbelt så många husdjur som människor, eller mer än
10 miljarder. Omkring 40% av världens spannmålsproduktion går till
djurfoder. I några rika länder är siffran så hög som 75% . Under
1980 konsumerade industriländerna, med bara omkring 1 miljard
människor, dubbelt så mycket kött som utvecklingsländerna, där det
bor tre gånger så många människor. Statistiken visar att de
ekonomiska klyftorna i världen inte visar några tecken att minska.
Det finns ännu djupare klyftor. Över hälften av människorna i
utvecklingsländerna har intc tillgång till rent vatten. 3 av 4 har inte
toalett- och avloppssystem som är acceptabla ur hälsosynpunkt. I
industriländerna har 9 människor av 10 rikligt med rent vattenledningsvatten.
I utvecklingsländerna dör 25 miljoner människor varje
år i sjukdomar som sprids med vattnet.
De industriellt och tekniskt högt utvecklade samhällena finns främst
på det norra halvklotet. En stor del av världens resurser och energi går
åt till att försörja dem, vilket skapar en allt större obalans. Den
utvecklade världen konsumerar 70% av de mineraler som behövs i en
industriell ekonomi och många av dessa mineraler produceras i de
mindre utvecklade länderna. Amerika, med endast 5% av världens
befolkning, förbrukar 30% av all energi som produceras, en skarp
kontrast mot t ex Indien vars 20% av jordens befolkning endast
använder 2% av jordens energi. På grund av världshandelns struktur
förbrukar en fjärdedel av jordens befolkning fyra fjärdedelar av den
energi som produceras av kol, gas, olja, kärn kraft och vattenkraft
medan omkring 2 miljarder människor i tredje världen är beroende av
ved för att kunna laga sin mat. Hälften av all den skog som awerkas i
världen används som brännved och skogarna minskar därför snabbt.
Det är en ohållbar situation som man tyvärr inte gör så mycket åt.
Endast 1% av forskningen i industriländerna sysslar med u-länderna
medan 32% ägnas åt rymden och försvaret.
De negativa effekterna av vårt teknologiska samhälle kan ses över hela
jorden. Fabrikerna och bilarnas avgasrör spyr ut gaser som förorenar
luften vi andas och återförs sedan i form av regn för att förgifta
jorden. Konstgödsel och bekämpningsmedel påverkar jorden
ytterligare. Floder och hav kvävs när vi släpper ut våra avlopp,
kemikalier, olja och andra föroreningar, till och med radioaktivt avfall.