Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kanaliserade genom politiska partier, kan spela upp mot varandra. Det<br />
hänger samman med att demokratin helt identifieras med en form eller<br />
institution med ett litet antal karakteristiska egenskaper som allmän<br />
<strong>och</strong> lika rösträtt, valhemlighet, fri partibildning <strong>och</strong> långtgående<br />
yttrande- <strong>och</strong> för samlingsfrihet. I den meningen är Ryssland av i dag<br />
en demokrati i samma mening som Sverige....<br />
Demokratin är till sitt ursprung västerländsk. Är den likväl en<br />
universell styresform som kan förverkligas över hela jordklotet ?<br />
Indien är formellt sett en demokrati, liksom Japan. Men den demokratiska<br />
kulturen ser mycket olika ut i de båda länderna.<br />
I den kritik som under senare år riktats mot västerlandets föreställningar<br />
om universalism har föga sagts om demokratin. Det<br />
hänger samman med att demokratin som allmänt ideal tycks undgå<br />
kritikens viktigaste anmärkningar. Bortsett från grymhet <strong>och</strong> förtryck<br />
var det mest upprörande med den västerländska imperialismen dess<br />
oförmåga eller ovilja att tala med de främmande kulturernas representanter;<br />
västerlänningarna talade till dem. Västerländska normer <strong>och</strong><br />
västerländsk standard sågs som utan diskussion överlägsna. Det är en<br />
attityd som inte har försvunnit med de forna koloniernas politiska<br />
frigörelse. I dag har den emellertid många skarpa kritiker. Åtskilliga<br />
av dem är västerlänningar själva. Men de inflytelserikaste har ett annat<br />
ursprung.<br />
Föreställningen om den västerländska överlägsenheten har två<br />
huvudformer. Den ena, vanligen rasistisk i sin framtoning, hävdar att<br />
de människor som bär upp andras kulturer för alltid är underlägsna.<br />
Det bästa de kan göra är att underordna sig västerlandet <strong>och</strong> efter<br />
förmåga efterlikna det.<br />
Den andra tankegången innebär att Europa <strong>och</strong> Nordamerika skaffat<br />
sig ett försprång, men att andra länder med tiden kommer att genomgå<br />
en snarlik utveckling <strong>och</strong> alltså i en mer eller mindre avlägsen framtid<br />
når dagens västerländska nivå. Föreställningen kommer till uttryck i<br />
den klassiska universalistiska människobilden, utvecklad med stor<br />
konsekvens redan av de skotska upplysningsfilosoferna. Den lever<br />
vidare än i dag redan i ett uttryck som ’utvecklingsländer’. Den säger<br />
att alla mänskliga kulturer är potentiellt lika <strong>och</strong> därmed att de har<br />
potentiellt lika värde.... Varje kultur har sitt värde i sig. Kulturerna kan<br />
inte rangordnas i högre eller lägre.”<br />
Sid 537:<br />
”Demokratin kan ses som ett tillstånd där människor utan kamp er-<br />
känner varandra som medmänniskor <strong>och</strong> likar. En sådan demokrati<br />
existerar visserligen inte i verkligheten. Men den kan framställas som<br />
norm <strong>och</strong> därtill en norm som motsvarar en icke-diskriminerande<br />
universalism vilken praktiseras över alla gränser. Den som är beredd<br />
att saklöst erkänna en annan människa kan hoppas på erkännande<br />
tillbaka. I erkännandet ligger också ett intresse för den andre <strong>och</strong> hans<br />
eller hennes egen art. Det främmande kan till <strong>och</strong> med bli mer<br />
lockande än det välbekanta, <strong>och</strong> i lockelsen ligger övertygelsen att det<br />
går att komma till kunskap om det avlägsna <strong>och</strong> därmed en typ av<br />
förståelse.<br />
Men det förbehållslösa erkännandet rymmer också stora problem.<br />
Kan man erkänna en kultur i vilken dödsstraff, tortyr <strong>och</strong> kvinnoförtryck<br />
är naturliga ingredienser? Vad innebär förståelse - sympatisk<br />
inlevelse eller insikt om omständigheter som också kan leda till våld<br />
<strong>och</strong> ohyggligheter ?<br />
Tanken om erkännandet har ofta förbundits med betoningen av<br />
dialogens betydelse. I en dialog är man inte bara öppen för den andres<br />
åsikter <strong>och</strong> ståndpunkter utan har också möjlighet att söka påverka<br />
dem med en saklig argumentation.<br />
I verkligheten förefaller drömmen om allsidigt erkännande <strong>och</strong><br />
öppen <strong>och</strong> uppriktig dialog ytterligt avlägsen. Västvärlden visade inte<br />
sin motvilja mot Saddam Husseins blodbesudlade regim i Irak i dialog<br />
utan genom blodigt krig. En våldsverkare bemöttes med våld, <strong>och</strong> den<br />
läxa Saddam <strong>och</strong> hela världen fick lära sig av 1991 års krig var att våld<br />
bara kan bemötas med våld <strong>och</strong> att våldsspiralen är utan slut.<br />
Världsregeringen <strong>och</strong> den eviga freden ter sig i dag avlägsnare än för<br />
två hundra år sedan...”