30.07.2013 Views

Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

kanaliserade genom politiska partier, kan spela upp mot varandra. Det<br />

hänger samman med att demokratin helt identifieras med en form eller<br />

institution med ett litet antal karakteristiska egenskaper som allmän<br />

<strong>och</strong> lika rösträtt, valhemlighet, fri partibildning <strong>och</strong> långtgående<br />

yttrande- <strong>och</strong> för samlingsfrihet. I den meningen är Ryssland av i dag<br />

en demokrati i samma mening som Sverige....<br />

Demokratin är till sitt ursprung västerländsk. Är den likväl en<br />

universell styresform som kan förverkligas över hela jordklotet ?<br />

Indien är formellt sett en demokrati, liksom Japan. Men den demokratiska<br />

kulturen ser mycket olika ut i de båda länderna.<br />

I den kritik som under senare år riktats mot västerlandets föreställningar<br />

om universalism har föga sagts om demokratin. Det<br />

hänger samman med att demokratin som allmänt ideal tycks undgå<br />

kritikens viktigaste anmärkningar. Bortsett från grymhet <strong>och</strong> förtryck<br />

var det mest upprörande med den västerländska imperialismen dess<br />

oförmåga eller ovilja att tala med de främmande kulturernas representanter;<br />

västerlänningarna talade till dem. Västerländska normer <strong>och</strong><br />

västerländsk standard sågs som utan diskussion överlägsna. Det är en<br />

attityd som inte har försvunnit med de forna koloniernas politiska<br />

frigörelse. I dag har den emellertid många skarpa kritiker. Åtskilliga<br />

av dem är västerlänningar själva. Men de inflytelserikaste har ett annat<br />

ursprung.<br />

Föreställningen om den västerländska överlägsenheten har två<br />

huvudformer. Den ena, vanligen rasistisk i sin framtoning, hävdar att<br />

de människor som bär upp andras kulturer för alltid är underlägsna.<br />

Det bästa de kan göra är att underordna sig västerlandet <strong>och</strong> efter<br />

förmåga efterlikna det.<br />

Den andra tankegången innebär att Europa <strong>och</strong> Nordamerika skaffat<br />

sig ett försprång, men att andra länder med tiden kommer att genomgå<br />

en snarlik utveckling <strong>och</strong> alltså i en mer eller mindre avlägsen framtid<br />

når dagens västerländska nivå. Föreställningen kommer till uttryck i<br />

den klassiska universalistiska människobilden, utvecklad med stor<br />

konsekvens redan av de skotska upplysningsfilosoferna. Den lever<br />

vidare än i dag redan i ett uttryck som ’utvecklingsländer’. Den säger<br />

att alla mänskliga kulturer är potentiellt lika <strong>och</strong> därmed att de har<br />

potentiellt lika värde.... Varje kultur har sitt värde i sig. Kulturerna kan<br />

inte rangordnas i högre eller lägre.”<br />

Sid 537:<br />

”Demokratin kan ses som ett tillstånd där människor utan kamp er-<br />

känner varandra som medmänniskor <strong>och</strong> likar. En sådan demokrati<br />

existerar visserligen inte i verkligheten. Men den kan framställas som<br />

norm <strong>och</strong> därtill en norm som motsvarar en icke-diskriminerande<br />

universalism vilken praktiseras över alla gränser. Den som är beredd<br />

att saklöst erkänna en annan människa kan hoppas på erkännande<br />

tillbaka. I erkännandet ligger också ett intresse för den andre <strong>och</strong> hans<br />

eller hennes egen art. Det främmande kan till <strong>och</strong> med bli mer<br />

lockande än det välbekanta, <strong>och</strong> i lockelsen ligger övertygelsen att det<br />

går att komma till kunskap om det avlägsna <strong>och</strong> därmed en typ av<br />

förståelse.<br />

Men det förbehållslösa erkännandet rymmer också stora problem.<br />

Kan man erkänna en kultur i vilken dödsstraff, tortyr <strong>och</strong> kvinnoförtryck<br />

är naturliga ingredienser? Vad innebär förståelse - sympatisk<br />

inlevelse eller insikt om omständigheter som också kan leda till våld<br />

<strong>och</strong> ohyggligheter ?<br />

Tanken om erkännandet har ofta förbundits med betoningen av<br />

dialogens betydelse. I en dialog är man inte bara öppen för den andres<br />

åsikter <strong>och</strong> ståndpunkter utan har också möjlighet att söka påverka<br />

dem med en saklig argumentation.<br />

I verkligheten förefaller drömmen om allsidigt erkännande <strong>och</strong><br />

öppen <strong>och</strong> uppriktig dialog ytterligt avlägsen. Västvärlden visade inte<br />

sin motvilja mot Saddam Husseins blodbesudlade regim i Irak i dialog<br />

utan genom blodigt krig. En våldsverkare bemöttes med våld, <strong>och</strong> den<br />

läxa Saddam <strong>och</strong> hela världen fick lära sig av 1991 års krig var att våld<br />

bara kan bemötas med våld <strong>och</strong> att våldsspiralen är utan slut.<br />

Världsregeringen <strong>och</strong> den eviga freden ter sig i dag avlägsnare än för<br />

två hundra år sedan...”

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!