Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

Mänskliga rättigheter i USA 2003
Utrikesdepartementet
1. Sammanfattning av MR-läget
Den amerikanska författningen ger ett omfattande skydd åt de
mänskliga rättigheterna (MR). En kombination av statliga institutioner,
självständiga domstolar, enskilda organisationer och fria media
försvarar individens och olika minoriteters rättigheter. USA ser sig
självt som ett föregångsland i dessa frågor.
MR-läget i USA är på det hela taget gott. Vissa påpekanden bör
ändå göras. Flera av de viktigaste internationella MR-instrumenten har
av olika skäl inte ratificerats av USA och så lär knappast heller ske
inom överskådlig tid. I de fall MR-konventioner har ratificerats har
betydande reservationer gjorts.
Det amerikanska dödsstraffet är den enskilt mest uppmärksammade
frågan. Det återinfördes 1976 och den 1 september i år väntade 3517
personer på att avrättas. 85 av dem (dvs 2,4 %) var minderåriga när de
begick sina respektive brott. I ett uppmärksammat fall beslutade
Högsta domstolen emellertid i juni 2002 att avrättning av mentalt
handikappade inte är förenlig med konstitutionen. Samma månad
beslöt Högsta Domstolen att det inte var förenligt med konstitutionen
att en domare enbart, snarare än en jury, beslutar om ett dödsstraff är
tillämpligt eller inte. I oktober 2002 avvisade domstolen en begäran
om att behandla frågan om avrättning av minderåriga förbrytare.
Dödsstraffet har ett starkt stöd i USA. Sedan ett par år pågår dock
en intensifierad debatt i frågan.
Kampen mot terrorismen har också medfört en ökad debatt om inskränkningar
av de medborgerliga fri- och rättigheterna. Genom
skärpt lagstiftning (bl.a. USA Patriot Act of 2001) har statens befogenheter
att avlyssna och frihetsberöva utökats. Främst har behand-
lingen av immigranters rättssäkerhet uppmärksammats av ett antal
människorättsorganisationer. Även amerikanska medborgares behandling
har ifrågasatts. Principfrågan rör balansen mellan den nationella
säkerheten och skyddet av individens rättigheter. F n pågår en debatt i
kongressen om vissa förändringar i lagstiftningen. Dels föreligger
förslag från administrationen om ytterligare skärpningar (den s k
Patriot Act II), dels ett partiöverskridande lagförslag om begränsningar
i statens rättigheter kring bl a avlyssningar, "The Security and
Freedom Ensured (SAFE) Act."
Polisbrutalitet, överfulla fängelser och övergrepp mot fångar är
andra problem som ägnas fortsatt uppmärksamhet.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala MR-konventionerna
Ratificering av internationella avtal och konventioner kräver godkännande
av senaten med 2/3 majoritet. Oberoende av majoritetsförhållanden
råder en allmänt skeptisk inställning till internationella
avtal och konventioner i senaten, med motiveringen att de begränsar
det egna landets suveränitet och handlingsfrihet.
Med undantag av de två tilläggsprotokollen till barnkonventionen
och ILO:s konvention mot de värsta formerna av barnarbete har inga
större MR-konventioner ratificerats de senaste åren.
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter undertecknades
1977 och ratificerades 1992 med en rad reservationer mot
flera av konventionens centrala bestämmelser, t ex förbudet mot dödsstraff
för minderåriga och principen att konventionen har företräde
framför nationell lagstiftning. USA har inte undertecknat eller ratificerat
de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och om avskaffande
av dödsstraffet.