Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
DN 050609 sid Kultur 4:<br />
“ Så blev världen som den är”<br />
“Varför hamnade Europa i världspyramidens topp? Är den<br />
europeiska människan överlägsen? Förklaringen är mer banal<br />
hävdar dagens historiska forskning. Svaret lyder kol, kolonialism,<br />
opium, silver <strong>och</strong> en härva av maktkonstellationer.”<br />
“Är historien fattbar? Genom sinnena? Tag en kopp te, häll i socker<br />
<strong>och</strong> rör om med en silversked. Elektriciteten till att koka vattnet skall<br />
komma från ett kolkraftverk. Nu är det färdigt. Drick historien!<br />
Te, socker, silver, stenkol. Sådana element gjorde att en fattig <strong>och</strong><br />
splittrad trakt i världens utkant inom loppet av tre sekler förvandlades<br />
till jordens härskare.<br />
På tebrickan lägger vi en opiumpipa. Opiumet var den enda vara av<br />
ekonomisk betydelse som engelsmännen kunde exportera till Kina,<br />
som i övrigt var självförsörjande på det mesta. Omkring sekelskiftet<br />
1800 inledde britterna opiumodling i Indien <strong>och</strong> prackade på kineserna<br />
drogen, först genom kampanjpriser <strong>och</strong> gratispipor, sedan<br />
genom de så kallade opiumkrigen som tvingade Kinas kejsare att<br />
legalisera droghandeln <strong>och</strong> öppna sina hamnar för europeernas<br />
leveranser. Några årtionden senare fanns i Kina fyrtio miljoner tunga<br />
opiummissbrukare. Deras misär omsattes till ett rejält brittiskt handelsöverskott.<br />
‘Så stora var opiumvinsterna att hela världshandelns mönster lades<br />
om’, skriver Robert Marks i sin bok ‘Den moderna världens ursprung’.<br />
Marks har skrivit en kort bok om ett stort ämne, väddens<br />
historia från1400 till 1900. Vi går från en polycentrisk värld, där flera<br />
större imperier handlar relativt fredligt med varandra med centrum vid<br />
Indiska oceanen, till en värld där allt styrs av Europa.<br />
Samtidigt går vi från en värld där alla människor lever på ungefär<br />
samma sätt, bundna till vad jorden kan ge i form av livsmedel, konsum<br />
tionsvaror <strong>och</strong> energi - ‘den gamla biologiska regimen’ - till en värld<br />
där en liten del av mänskligheten lyckas utvinna fossila energikällor -<br />
Englands <strong>och</strong> Wales stenkol - <strong>och</strong> konstruera ångmaskiner som med<br />
hjälp av kolet sätter spinnmaskiner <strong>och</strong> lokomotivhjul i rörelse: ‘den<br />
industriella regimen’.<br />
‘DEN MODERNA världens genom brott’ har blivit en akademisk<br />
bästsäljare i USA, flitigt använd på universitetens grundkurser. Säkert<br />
blir den lika använd i Sverige (<strong>och</strong> inför nästa upplaga hinner förlaget<br />
förhoppningsvis rätta alla korrekturfel som skämmer Gunnar Sandins<br />
goda översättning). Det är svårt att finna en bättre bok att sätta i<br />
händerna på studenter <strong>och</strong> människor i gemen som frågar sig varför<br />
världen är som den är.<br />
Historikerna har givit olika för klaringar till ‘Västerlandets genombrott’.<br />
Långt in på nittonhundratalet pekade de flesta på den europeiska<br />
rasens överlägsenhet. Sociologen Max Weber å sin sida<br />
menade att Nordeuropas protestantiska etik hade lagt grunden till en<br />
kapitalistisk entreprenörsanda. Även senare historiker har gärna förklarat<br />
Europas framsteg med en unikt europeisk karaktär. Några har<br />
betonat europeernas familjeplanering. Färre barn gav hushållen ett<br />
överskott som kunde investeras i produktionsförbättringar. Andra har<br />
pekat på att det i Europa uppstod en statsform som gynnade fria<br />
marknader <strong>och</strong> privat ägande. Åter andra har hävdat att Västerlandets<br />
kometkarriär berodde på det tempererade klimatet, på kontinentens<br />
tekniska <strong>och</strong> vetenskapliga snille eller på diverse militära uppfinningar<br />
från stigbygeln till kulsprutan.<br />
Dagens historieböcker hänvisar till något slags kombination av allt<br />
detta när de förklarar varför Europa sprang ifrån. Den gängse bilden<br />
är eurocentrisk: att Europa sitter i världspyramidens topp beror på<br />
Europas unika egenskaper <strong>och</strong> förutsättningar.<br />
Men de senaste årtiondena har även den historiska forskningen<br />
globaliserats, <strong>och</strong> man har börjat ägna sig åt förkoloniala arkiv från<br />
Kina, Indien, Japan, Mellanöstern, Indonesien, Afrika <strong>och</strong> Amerika.<br />
När historikerna jämför utvecklingen där med Europas historia visar