30.08.2013 Views

pdf 1,6 MB - Naturvårdsverket

pdf 1,6 MB - Naturvårdsverket

pdf 1,6 MB - Naturvårdsverket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

NATURVÅRDSVERKET<br />

Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård<br />

Främmande organismer kan också spridas fastsittande utanpå fartygsskrov. Bottenfärger<br />

används för att minska påväxten på skrov, främst för att påväxten ökar vattenmotståndet.<br />

Bottenfärger innehåller ofta olika typer av gifter. Sedan den 1 juli<br />

2003 är det förbjudet för alla svenska fartyg att använda påväxthindrande (antifouling)<br />

system som innehåller tennorganiska föreningar som fungerar som biocider.<br />

Reglerna gäller oavsett fartygets (eller fritidsbåtens) storlek eller vilken trafik fartyget<br />

används till.<br />

Det finns alternativ till de giftiga bottenfärgerna. Mekanisk rengöring, borstning,<br />

används ofta på fartyg efter längre stillaliggande som komplement till kemiska<br />

beväxningsskydd. För fritidsbåtar framstår mekaniska metoder som rimliga och<br />

miljövänligare. Ett problem att lösa är att ta hand om växter, djur och material som<br />

avlägsnas från skrov, och särskilt sådant material som innehåller giftiga bottenfärger.<br />

Forskning för att hitta alternativa giftfria båtbottenfärger pågår med finansiering<br />

från bl.a. MISTRA.<br />

Problemet med giftiga båtbottenfärger behandlas i övrigt under miljökvalitetsmålet<br />

Giftfri miljö. Den fördjupade utvärderingen för Giftfri miljö pekar på den<br />

pågående riskutvärderingen av båtbottenfärger enligt biociddirektivet. Utvärderingen<br />

föreslår dessutom ökade informationsinsatser för att garantera efterlevnaden.<br />

AVFALL<br />

Den totala tillförseln av marint avfall till världens hav och oceaner uppskattades<br />

1997 av US Academy of Sciences till 6,4 miljoner ton per år. Man beräknar att 70<br />

% av detta hamnar på bottnarna, 15 % flytande i vattenmassan och 15 % på stränderna.<br />

En uppskattning gjord av UNEP (FN: s miljöorgan) är att 10-20 % kommer<br />

från sjöfarten, 30 % från fiskefartyg och resten från landbaserade källor 22 . Mellan<br />

år 1992-2002 samlades över 73 000 m 3 avfall in på 300 km 2 klippiga stränder på<br />

svenska västkusten.<br />

Marint avfall består främst av olika typer av plaster (90-95%), metall och glas.<br />

Det är material som tar lång tid att bryta ner, och det innebär att ett kontinuerligt<br />

tillflöde av marint avfall leder till en gradvis ökning av avfall i den marina miljön<br />

och i kustmiljön. Marint avfall färdas med havsströmmar och vindar över långa<br />

avstånd runt världen och kan flyta iland långt ifrån den plats där det först dumpades<br />

i havet.<br />

Problemet med marint avfall ökar trots internationella, regionala och nationella<br />

ansträngningar. MARPOL-konventionen förbjuder dumpning av plastföremål inom<br />

världens alla havsområden. Inom vissa områden, däribland Östersjön och Nordsjön,<br />

får inget avfall alls dumpas från fartyg, med undantag för livsmedelsavfall<br />

som släpps ut minst 12 nautiska mil från land.<br />

22 United Nations Environment Program, Regional Seas Program (2005): Marine litter - an analytical<br />

overview.<br />

100

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!