Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård<br />
Förslag till revidering av delmål om uttag och återväxt av<br />
fisk<br />
Nuvarande delmål<br />
Uttaget av fisk inklusive bifångster av ungfisk, skall senast 2008 inte vara större än<br />
att den möjliggör en storlek och sammansättning på fiskbestånden som ger förutsättningar<br />
för att ekosystemets grundläggande sammansättning och funktion bibehålls.<br />
Bestånden skall ha återbyggts till nivåer betydligt över biologiskt säkra<br />
gränser<br />
Förslag till revidering<br />
Uttaget av fisk inklusive bifångster ska senast 2015 ha anpassats till havens ekologiska<br />
bärkraft och förmåga till återhämtning genom ett varsamt och hållbart fiske<br />
på livskraftiga fiskbestånd.<br />
Förtydligande av delmålet<br />
Uttaget av fisk inklusive bifångster motsvarar fiskfångsten som i huvudsak bestäms<br />
av fiskeflottans fångstkapacitet. Ett mått på fiskfångsten är landningar plus utkast.<br />
Slutåret 2015 är en mer realistisk ambition i relation till EU: s beslutade eller<br />
föreslagna återhämtningsplaner. Slutåret stämmer också med rekommendationerna<br />
vid Världstoppmötet för hållbar utveckling i Johannesburg 2002.<br />
Ekologisk bärkraft är ett mått på ekosystemens totala produktion inklusive ekosystemtjänster<br />
som utnyttjas av människan (t.ex. fiske, vattenbruk, sjöfart, fritid).<br />
Produktionen inom olika trofiska nivåer (en arts placering i näringskedjan) kan<br />
skattas genom att man registrerar förändringar i energinivåer i näringskedjan.<br />
Ekologisk bärkraft kan däremot inte användas för att bedöma strukturella förändringar<br />
i ekosystem (exempel: i Nordsjön har den totala lekbiomassan av kommersiell<br />
fisk tidigare varit i storleksordningen 8-10 miljoner ton oavsett om pelagisk<br />
(i öppna havet) eller demersal (bottenlevande) fisk har dominerat systemet).<br />
Förmåga till återhämtning (resiliens) är förmågan hos ett ekosystem att återhämta<br />
sig efter naturliga och/eller mänskliga störningar (klimat, hydrografi, övergödning,<br />
fiske). En skattning av resiliensen kan vara den naturliga variationen i<br />
trofisk nivå och biodiversitet i närvaro av störningar jämfört med en situation utan<br />
störningar. Nya indikatorer för att mäta graden av resiliens utvecklas kontinuerligt.<br />
Varsamt fiske betyder att fiskets effekter på den fysiska miljön och ekologisk<br />
mångfald minimeras. Selektiva och skonsamma redskap måste utvecklas som inte<br />
skadar bottensediment eller bottenlevande organismer. Bifångster av ungfisk och<br />
stor lekfisk kan minska genom att man bara tillåter fiske med garn och inte med<br />
trål. Metoder som kan användas för att bedöma påverkan av fiske på miljön utgår<br />
från omfattningen av trålstörda områden, förekomst av spökgarn (borttappade fiskegarn),<br />
mängd och sammansättning av bifångster eller liknande kvantitativa mått.<br />
Hållbart fiske innebär att uttaget av fisk sker enligt försiktighetsansatsen. Internationella<br />
Havsforskningsrådet tolkar hållbart fiske så att uttaget av fisk inte ska<br />
påverka fiskbeståndens framtida produktion. Hänsyn måste också tas till effekter<br />
94