Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård<br />
navigera i farlederna, om det transporteras farligt gods i området eller om miljön är<br />
känslig. Från en landbaserad central får fartygen i området via radio information<br />
om andra fartygsrörelser i området och andra eventuella hinder m.m.<br />
VTS och trafikseparation har etablerats för Finska viken och antas kompensera<br />
för de ökade kollisionsrisker som följer av den väntade trafikökningen från bl.a. de<br />
nya ryska och estniska oljeterminalerna i Finska viken.<br />
TRANSPONDERTEKNIK, AIS<br />
AIS, eller automatiskt identifieringssystem, är ett viktigt hjälpmedel för trafikövervakning<br />
i dag. Reglerna för AIS bestäms av den internationella konventionen om<br />
sjösäkerhet (SOLAS).Det är obligatoriskt att använda AIS för fartyg över en viss<br />
storlek.<br />
Genom EU:s direktiv om sjötrafikövervakning (2002/59/EG) krävs dessutom<br />
att medlemsländerna installerar landbaserade AIS-stationer för övervakning av sina<br />
kustområden senast under 2007. För länder utanför EU finns ännu inget krav på<br />
AIS-stationer på landsidan. För dem gäller enbart IMO:s krav på att AIS-utrustning<br />
ska finnas ombord sedan december 2004 för internationell trafik och från juli 2008<br />
för fartyg i nationell trafik. Tekniken bidrar till att reducera riskerna för framförallt<br />
kollisioner i skärgårdsområden där radarbild och visuell kontakt kan skymmas av<br />
andra hinder.<br />
Fartyg över en viss storlek som är på väg till en svensk hamn eller ankarplats<br />
måste rapportera sin närvaro till en VTS-central och också till olika myndigheter i<br />
Sverige via ett fartygsrapporteringssystem (FRS). FRS är sammankopplat med<br />
EU:s sjötrafikövervakningssystem SafeSeaNet. SafeSeaNet är i drift sedan 2004<br />
och ryggraden består av landbaserade AIS-stationer som förmedlar information om<br />
alla fartygsrörelser i europeiskt vatten. Förutom en ankomstanmälan skickas även<br />
information om farligt gods och fartygsgenererat avfall till systemet.<br />
Som EU-medlem är Sverige med och för diskussion kring hur sjötrafikövervakningen<br />
ska organiseras inom unionen. Sverige är också delaktigt i utvecklingen<br />
av nya system. Maritime Navigation and Information Services (MarNIS) är det<br />
hittills största utvecklingsprojektet inom EU på sjösäkerhetsområdet.<br />
Organisationer från tretton länder, däribland Sverige, deltar i projektet vars syfte<br />
är att förbättra sjösäkerheten, förbättra den operativa effektiviteten och stärka<br />
miljöskyddet. MarNIS arbetar med att utveckla informationshanteringen från fartyg<br />
till land och med att förbättra sjötrafikövervakningen i europeiska farvatten. Störst<br />
tyngd ligger på så kallade högriskfartyg som kan orsaka stora problem på grund av<br />
bristande sjösäkerhet.<br />
HAMNSTATSKONTROLL<br />
Den stora svårigheten är att påverka säkerheten hos alla de fartyg som för utländsk<br />
flagg. För att minska och undvika de risker som är förenade med att ta emot sådana<br />
s.k. sub-standard ships finns internationella överenskommelser om hamnstatskontroller<br />
(port state control, PSC) där hamnnationens sjöfartsadministration åtar sig<br />
att kontrollera en viss andel av ankommande fartyg som är registrerade i en annan<br />
flaggstat.<br />
69
Change language