pdf 1,6 MB - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård lighet att bilda naturreservat. Däremot får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter för att skydda och bevara den marina miljön (jfr 2 § lag om Sveriges ekonomiska zon). Några sådana föreskrifter har ännu inte meddelats. Bemyndigandet att delegera föreskriftsrätten till någon myndighet har heller inte utnyttjats. Hur arbetet med skyddet i ekonomisk zon bör bedrivas behöver klargöras. RESURSER, PRIORITERINGAR, ORGANISATION OCH MARIN KOMPETENS Det har varit hög intensitet i arbetet med områdesskydd under 2000-talet, både i fråga om naturreservat och Natura 2000- nätverket. Länsstyrelsernas resurser har inte räckt för att genomföra alla mål och åtgärder fullt ut. Därför har det har varit nödvändigt att prioritera. Länsstyrelsernas prioriteringar i naturvårdsarbetet har till stor del grundats sig på hotbilden för olika miljöer, de ekonomiska resurserna för uppdragen och den kunskap som finns inom länsstyrelsen. Där finns ofta en övervikt för god kompetens när det gäller landmiljö. Många länsstyrelser har omorganiserat eller bildat projektorganisationer så att samverkan mellan den akvatiska kompetensen och naturskyddsfunktionen har stärkts. Den marinbiologiska och akvatiska kompetensen finns ofta på miljöövervakningsfunktionen och har stärkts genom de miljömålsmedel som tillfördes länsstyrelsernas ramanslag 2006. Arbetet med bevarandeplaner för marina Natura 2000-naturtyper har gett kunskap om marina områdens bevarandestatus och behov av skydd. BRISTANDE KUNSKAPSUNDERLAG Kunskapen om flera marina livsmiljöer och ekologiska processer har ökat genom bl.a. forskningsprogrammet MARBIPP. SAKU-projektet har levererat ett GISplaneringsunderlag för kustnära områden. Hotbilden för vissa marina miljöer har blivit bättre kända och det har ökat prioriteringen av det marina skyddet. Behovet att skydda rekryterings- och uppväxtmiljöer för fisk som Fiskeriverket har fäst uppmärksamheten på har varit en bidragande orsak till ett allmänt ökat intresse för marint skydd. Natura 2000-arbetet har fått länsstyrelserna att gå igenom det marina underlag som har varit tillgängligt och bedöma vilka värdefulla marina miljöer som finns. Som en följd av Natura 2000 och villkoret att göra basinventeringar av vissa prioriterade naturtyper har manualer för inventering och datainsamling skrivits och kurser i inventeringsmetodik hållits för kustlänsstyrelserna. Riktade ekonomiska bidrag till länen har medfört och kommer att medföra ytterligare inventeringsinsatser i planerade marina reservatsobjekt. Det marina kunskaps- och planeringsunderlaget behöver dock kompletteras och förstärkas ytterligare. Länsstyrelserna påpekar mycket samstämmigt behovet att få fram mer detaljrika djup- och bottensubstratskartor. Många av de forsknings- och karteringsprojekt som utförs, som t.ex. MARBIPP, omfattar dock inte Bottniska vikens marina miljö i någon större utsträckning. Det är svårt att få fram och samordna den marina information som finns. Sekretess, hemlighållande av insamlade data och en prissättning som hindrar tillgång till 55
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård redan insamlad information är allvarliga problem. Flera åtgärder för att förbättra situationen har föreslagits i ”Aktionsplan för havsmiljön”. Senast i februari 2008 kommer en redovisning av behoven av kunskaps- och planeringsunderlag för havsmiljön (RU 11 NV reg.brev 2006). RIKTADE EKONOMISKA BIDRAG <strong>Naturvårdsverket</strong> har för budgetåren 2005-2007 haft totalt 15 miljoner kronor till förfogande för särskilt stöd till länsstyrelsernas arbete med beslutsunderlag för marina naturreservat och till processtöd i komplicerade ärenden. Dessa medel har fungerat som ett effektivt incitament för samtliga kustlänsstyrelser att börja arbeta med att inrätta marina naturreservat. Villkoret att bidraget ska gå till arbete med planerade reservatsobjekt i marin miljö och inte till översiktliga inventeringar har bidragit till att länsstyrelserna har inriktat sig på reservatsprocessen. Kostnaden per ytenhet för marina naturreservat är oftast låg, även om man räknar in inventeringar, värdering, förhandling och samrådsprocesser. Resursbehovet för att skydda marina miljöer är dock stort. De riktade medlen från <strong>Naturvårdsverket</strong> har bara funnits tillgängliga under en viss tid. Därför är det viktigt att länsstyrelserna också fortsättningsvis prioriterar marina objekt så att medel avsätts för marina naturreservat. Marina inventeringar är kostsamma, och länsstyrelserna har svårt att genomföra dem utan särskilda medel. SAMORDNING MED REDAN SKYDDADE OMRÅDEN Cirka 450 naturreservat och över 400 Natura 2000-områden innehåller marina vattenområden. Många av dem kan förväntas ha höga eller mycket höga marina värden. I det marina skyddsarbetet är det därför viktigt att se land och vatten i ett sammanhang och säkerställa att ekosystemprocesser skyddas. Att revidera och utöka befintliga naturreservat kan därför vara ett effektivt sätt att skydda marina värden. Kunskapsunderlaget för marina delar av redan skyddade områden är dock ofta så bristfälligt att det inte går att utforma ett relevant skydd. Det behövs ofta kompletterande undersökningar och inventeringar även i sådana områden. INTRESSEKONFLIKTER OCH LÅNGA PROCESSER Det finns många och starka intressen längs kustbandet och i skärgårdarna, och det kan ofta leda till intressekonflikter. I några naturreservatsärenden har processerna blivit mycket långdragna och kantade av konflikter som i realiteten stoppat upp arbetet under flera år. Ägarförhållandena i marina vattenområden är ofta mycket komplicerade. I allmänhet är många ägare berörda. Det ger höga utredningskostnader, men framförallt är problemet att hitta metoder för att kommunicera effektivt med ett stort antal intressenter. Det är inte ovanligt med mellan 100 och 500 sakägare i ett skärgårdsreservat. I arbetet med Kosterhavets Nationalpark är ca 2000 sakägare identifierade. 56
Page 1 and 2:
Hav i balans samt levande kust och
Page 3 and 4:
Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6: NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ●
Page 13 and 14: Summary NATURVÅRDSVERKET Rapport 5
Page 27 and 28: Skyddade områden år 2006 NATURVÅ
Page 33 and 34: DRIVKRAFTER NATURVÅRDSVERKET Rappo
Page 35 and 36: DRIVKRAFTER NATURVÅRDSVERKET Rappo
Page 55: NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ●
Page 59 and 60: INTERNATIONELLT ARBETE NATURVÅRDSV
Page 61 and 62: TUMLARE NATURVÅRDSVERKET Rapport 5
Page 65 and 66: Begränsning av ålfisket NATURVÅR
Page 107 and 108:
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ●
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
ÖVRIGA FÖRSLAG NATURVÅRDSVERKET
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
ÖVRIGA FÖRSLAG NATURVÅRDSVERKET
Page 135 and 136:
Referenser NATURVÅRDSVERKET Rappor
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Hoffrén 2006. Ballastwater. NATURV
Page 141 and 142:
show all

pdf 1,6 MB - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?