pdf 1,6 MB - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård varit mindre framgångsrikt att använda procentmål för skydd, eftersom det inte finns någon tydlig översikt över vilka områden och objekt som målet avser. För kust- och skärgårdsområden har det till viss del fungerat att använda internationella utpekanden och skärgårdsutredningen 2000 som underlag. Men för det marina skyddet finns inget samlat material att utvärdera mot. Det beror på att det inte finns tillräcklig kunskap om vilka, var och hur stora marina skyddsvärden som finns i landet. Procentmålen har också varit svåra att regionalisera. Med utgångspunkt från dessa slutsatser föreslås att delmålet revideras för att stärka det marina områdesskyddet. Ett nytt delmål föreslås också. Avsikten med det är att rikta uppmärksamheten på behov och utveckling av planerings- och förvaltningsinstrument i kust- och skärgårdsområden. För att följa upp det reviderade delmålet för marint skydd föreslås skydd av total marin areal som indikator, eftersom det är något som går att följa upp. Delmål 2 Strategi för kulturarv och odlingslandskap Senast år 2005 skall en strategi finnas för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas. Miljötillståndet Riksantikvarieämbete utarbetade år 2005 en strategi för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas. En central princip är att kulturarvet bäst förvaltas om kulturmiljövärdena är kända och synliggjorda lokalt och brukas eller återanvänds inom ramen för skärgårdens småskaliga struktur. Riksantikvarieämbetet har också utvecklat utarbetat indikatorer för att följa upp och utvärdera miljömålet levande skärgård och odlingslandskap. Uppföljningen antyder en svagt negativ utveckling för flera indikatorer under det senaste årtiondet. Mark som registreras som jordbruksmark ökar inom vissa områden, något som förmodligen hänger samman med ökat bete till följd av mer utvecklat jordbruksstöd. I dag nyttjas mindre än 5 % av de strandängar och betesholmar som hävdades för hundra år sedan. Tidigare övergivna odlingslandskap fortsätter att växa igen. Kustens och skärgårdens traditionella näringsliv har inneburit en hög grad av mångsyssleri där fisket tillsammans med sjöfart och lantbruk bidragit till merparten av utkomsten. De biologiska och kulturhistoriska värdena i kust- och skärgårdslandskapet är en följd av människans interagerande med naturen och dess resurser. Människans brukande av kust- och skärgårdslandskapet har skapat den mångformighet, småskalighet och byggnadstradition som vi idag värnar om i dessa miljöer. Kusten och skärgårdens odlingslandskap har alltid varit småskaligt och har inte haft samma möjlighet till strukturrationalisering som på andra platser i Sverige. Det har bidragit till att en hög biologisk mångfald finns kvar längs kusten. 33
DRIVKRAFTER NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård Senare tids rationella jord- och skogsbruk har i lägre grad omvandlat landskapet i kust- och skärgårdsområdena än på andra ställen i landet. Problemen i kust- och skärgårdsområden ser delvis olika ut i olika områden. Tre huvudkategorier kan urskiljas: 1) områden där sommarhusbebyggelse permanentas med ökat exploateringstryck på natur- och kulturmiljöer, 2) områden där permanentbostäder blir sommarbostäder, ofta i kombination med högt besökstryck under sommaren och ett generellt sett ökat exploateringstryck på natur- och kulturmiljöer, 3) områden som avfolkas och har ett begränsat besökstryck under sommaren. I mer tätbebyggda kustområden privatiseras stränder. De areella näringarna i skärgården har konkurrensnackdelar. De värden som finns längs kusten i form av mer eller mindre igenväxta odlingslandskap, byggnadskultur och unika upplevelsevärden förminskas när markanvändningen ändras och byggnadsbestånd och anläggningar förfaller eller förvanskas. Når vi delmålet? Delmålet är uppnått i och med att strategin finns, men ett nytt delmål föreslås för varsamt brukande av natur- och kulturmiljöer. Det föreslagna nya delmålet har en bredare inriktning och fokuserar inte bara på skärgårdens kulturarv och odlingslandskap. Det syftar också till att möta EU: s rekommendation om integrerad förvaltning av kustzonen (ICZM). Se vidare avsnittet med förslag till nya och justerade mål (s. 72). Delmål 3 Åtgärdsprogram för hotade marina arter Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade marina arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. Skyddet av hotade arter och därmed upprättandet av åtgärdsprogram hanteras numera under det 16:e miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv”. Åtgärdsprogrammen följs upp inom ramen för detta mål. Når vi delmålet? Delmålet uppnåddes inte till målåret 2005. I rödlistan för år 2000 pekade Artdatabanken på 17 marina arter knutna till marin miljö som är i behov av särskilda insatser. För närvarande ingår 14 av dessa i åtgärdsprogram. Delmålet nåddes därför inte heller under 2006. Fiskeriverket har dock under 2006 tagit fram ett förslag till åtgärder för 26 hotade fiskarter där fisket kan utgöra en del av hotet. De föreslagna åtgärderna kommer att genomföras successivt under perioden 2007 till 2010. 34
Page 1 and 2: Hav i balans samt levande kust och
Page 3 and 4: Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6: NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ●
Page 13 and 14: Summary NATURVÅRDSVERKET Rapport 5
Page 27 and 28: Skyddade områden år 2006 NATURVÅ
Page 33: DRIVKRAFTER NATURVÅRDSVERKET Rappo
Page 59 and 60: INTERNATIONELLT ARBETE NATURVÅRDSV
Page 61 and 62: TUMLARE NATURVÅRDSVERKET Rapport 5
Page 65 and 66: Begränsning av ålfisket NATURVÅR
Page 85 and 86:
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ●
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
ÖVRIGA FÖRSLAG NATURVÅRDSVERKET
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
ÖVRIGA FÖRSLAG NATURVÅRDSVERKET
Page 135 and 136:
Referenser NATURVÅRDSVERKET Rappor
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Hoffrén 2006. Ballastwater. NATURV
Page 141 and 142:
show all

pdf 1,6 MB - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?