Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård<br />
Om säkerhetsbrister upptäcks kan hamnmyndigheten ålägga befälhavaren att<br />
åtgärda dem före avgång eller belägga fartyget med kvarstad. Av länderna kring<br />
Östersjön och övriga grannländer till Sverige är samtliga länder utom Estland,<br />
Lettland och Litauen anslutna till "Paris Memorandum of Understanding on Port<br />
State Control (Paris MoU). Målet är att de samverkande länderna ska kontrollera<br />
minst 25 % av alla fartyg och särskilt rikta insatserna mot sådana fartyg där säkerhetsbrister<br />
kan misstänkas.<br />
Det är rimligt att anta att substandard ships i högre grad engageras i trafik på<br />
hamnar i länder utanför Paris MoU där fartygen inte väntas bli föremål för säkerhetsinspektioner.<br />
Motsvarande inspektioner kan utföras enligt HELCOMrekommendationer<br />
och omfattar då även de baltiska länderna. Ju effektivare samarbetet<br />
kring hamnstatskontrollerna blir desto större blir sannolikheten att fartygen<br />
med den lägsta säkerhetsstandarden koncentreras till trafik på hamnar med mindre<br />
sträng kontroll.<br />
MÅL OCH STYRMEDEL INOM ANDRA POLITIKOMRÅDEN OCH SEKTORER<br />
De transportpolitiska målen om tillgänglighet, regional utveckling och transportkvalitet<br />
verkar bl.a. för utökade sjötransporter. Det innebär samtidigt större miljöpåverkan<br />
och ökad risk för olyckor. Om transporter flyttas från mindre effektiva<br />
transportmetoder är en ökning av sjötrafiken ändå positiv för miljön. Dessutom<br />
medför en ökad sjöfartsmarknad större möjlighet att transporterna utförs med nytt<br />
tonnage med bättre miljöegenskaper.<br />
Det transportpolitiska delmålet om ett säkert transportsystem är helt inriktat på<br />
personsäkerhet, men arbetet för att nå det målet minskar samtidigt risken för sjöolyckor<br />
med miljökonsekvenser. Målen om säker sjöfart och god miljö förstärker<br />
varandra på ett tydligt sätt.<br />
Men målen motverkar också varandra i vissa situationer. Exempelvis kan det<br />
tänkas att god miljö innebär att sjöfartens vägval behöver regleras och om det samtidigt<br />
innebär att fler fartyg tvingas välja mer väderutsatta leder eller trängs ihop i<br />
ett mindre område kan det öka olycksriskerna om det inte genomförs på ett bra sätt.<br />
Det finns t.ex. förslag om att lösa problemet med avsiktliga illegala oljeutsläpp<br />
syd och öst om Gotland som bl.a. orsakar många alfåglars död genom att tvinga<br />
alla fartyg att använda en led på djupt vatten långt öster om Gotland. Det innebär<br />
en längre sträcka med ökad bränsleförbrukning och större utsläpp till luft och svårare<br />
att nå nödhamn vid dåligt väder.<br />
Hur arbetar samhället med delmålet?<br />
Sjöfartsverket har angett internationell regelutveckling som ett av de viktigaste<br />
styrmedlen för ökad miljöhänsyn. Internationella överenskommelser om miljörelaterade<br />
regler för fartyg och sjötrafik gäller för en mycket stor del av sjöfarten och<br />
minskar sjöfartens miljöpåverkan globalt. Det är i det globala perspektivet och inte<br />
bara inom EU som det internationella normgivande samarbetet byggs upp och<br />
samstämmigheten är betydelsefull.<br />
Sverige samarbetar med övriga Östersjöländer och verkar inom ramen för EUsamarbetet<br />
och inom IMO bl.a. för att utveckla en så effektiv sjötrafikinformation,<br />
70
Change language