Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård<br />
hövs även stöd till inventeringar vid revidering av befintliga naturreservat med<br />
syfte att skydda vattenmiljön.<br />
Under 2005-2007 har <strong>Naturvårdsverket</strong> gett riktade bidrag till bildande av marina<br />
naturreservat om ca 5 miljoner kronor per år genom anslaget Åtgärder för<br />
biologisk mångfald (OU20, anslag 34:3). Insatserna har bidragit till att arbete med<br />
marina miljöer har kunnat prioriteras parallellt med skyddet av terrestra naturtyper,<br />
något som tidigare varit svårt på många länsstyrelser.<br />
Berörda: Länsstyrelserna<br />
Konsekvenser: Förslaget till nytt delmål innebär en ungefärlig fördubbling av det<br />
nuvarande marina områdesskyddet och att ytterligare 5 % ska ingå i nätverket genom<br />
t.ex. ”marina bevarandeplaner”. Alla verktyg baseras på kunskap om den<br />
miljö som ska skyddas eller förvaltas. Erfarenheter från bidrag 2005-2007 visar på<br />
att det behövs mellan 300 000 och 600 000 kronor i snitt i inventeringsinsatser<br />
m.m. för varje marint naturreservat. Utöver detta kommer medel från basinventeringen<br />
och länsstyrelsernas egna arbete. Det ger en uppskattad inventeringskostnad<br />
per hektar på ca 150-200 kronor inför bildande av marint områdesskydd. Uppskattningsvis<br />
bedöms det därför att kostnaderna för bildande av marina naturreservat<br />
ligger på drygt 100 miljoner kronor och en motsvarande summa för arbete med<br />
kunskapsinsamling inför övriga bevarandeåtgärder.<br />
Kostnaderna beror i stor utsträckning på hur stora de nationella karteringarna<br />
av livsmiljöer blir och hur snabbt de kommer till stånd och dessutom om ytterligare<br />
insatser inom basinventeringen för Natura 2000 görs. En satsning på nationella<br />
karteringar och modelleringar enligt förslaget i det föregående minskar betydligt<br />
behovet på de enskilda länsstyrelserna för inventeringar.<br />
Samordning av nationellt nätverk, klassificering och bedömning av skyddsbehov<br />
för olika livsmiljöer i nätverket, samt definitioner av gynnsam bevarandestatus<br />
för livsmiljöer som inte ingår i Natura 2000-nätverket<br />
Länsstyrelserna är ansvariga för att peka ut områden och genomföra skydd inom<br />
territoralvattenzonen. Även kommunerna har denna rättighet. <strong>Naturvårdsverket</strong> bör<br />
dock få på sitt ansvar att samordna länsstyrelsernas arbete och analysera skyddet<br />
för att på så sätt säkerställa att de marina skyddade områdena bildar ett representativt<br />
nätverk.<br />
En klassificering av marina livsmiljöer behöver göras så att de kan skyddas och<br />
utvärderas i nätverket. Klassificeringen kan t.ex. vara en anpassning av EUNISklassificeringssystemet<br />
för Östersjön och genomföras inom HELCOM-samarbetet.<br />
Det är viktigt att klassificeringen koordineras med arbetet inom Natura 2000nätverket<br />
och vattenförvaltningen. Livsmiljöernas utbredning bör modelleras med<br />
bakgrund i marina karteringar. Det behöver även analyseras hur stor andel av de<br />
olika livsmiljöerna som behöver skyddas. För att möjliggöra uppföljningen av<br />
bevarandestatus i nätverket behöver gynnsam bevarandestatus definieras för de<br />
livsmiljöer som inte har en definition genom Natura 2000-nätverket.<br />
110
Change language