Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård<br />
från omgivande länder. Havet tar också emot näringsämnen genom atmosfäriskt<br />
nedfall. Det gäller framförallt kväve som transporteras till havsvattnet i mycket<br />
stora mängder. Utsläppen av kväveoxider till luft från den internationella sjöfarten<br />
som trafikerar Östersjön och Västerhavet är t.ex. större än Sveriges totala utsläpp<br />
av kväveoxider.<br />
Övergödningen har inneburit stora förändringar av ekosystemen i nästan alla<br />
svenska havsområden. Vattnet har blivit grumligare på grund av ökad mängd växtplankton.<br />
På grunda klippbottnar har blåstång och andra brunalger ersatts av ettåriga<br />
fintrådiga alger.<br />
Djuputbredningen av blåstång i Egentliga Östersjön och södra Bottenhavet<br />
minskade fram till början av 1990-talet. Därefter har inga tydliga förändringar<br />
registrerats. Också de bara mjukbottnarna i Västerhavet är täckta med fintrådiga<br />
alger, vilket bl.a. drabbar rödspottan.<br />
På Östersjöns grunda mjukare bottnar har vassbältet i stället ökat i utbredning.<br />
Artsammansättningen av växtplankton har förändrats och algblomningar blivit<br />
vanligare. Man har fått vänja sig vid återkommande stora årliga blomningar av<br />
blågrönalger under sommaren i egentliga Östersjön. 2006 års blomning var den<br />
mest omfattande som registrerats under den senaste tioårsperioden. Sedan 1990-<br />
talet är blågrönalgblomningar vanliga även i Bottenhavet.<br />
Övergödningen orsakar också syrebrist på bottnarna och utslagning av bottenfaunan<br />
i många djupområden. Syrebristen i Östersjöns djupområden är också ytterst<br />
allvarlig för leken hos torsk och därmed återhämtningen av torskbeståndet.<br />
Syrgashalterna i Egentliga Östersjöns djupvatten har sjunkit sedan de första<br />
mätningarna genomfördes för mer än hundra år sedan. Tillfälliga förbättringar har<br />
inträffat i samband med saltvatteninbrott från Kattegatt. I ett långsiktigt perspektiv<br />
är dock trenden entydig mot allt lägre syrgashalter över allt större områden.<br />
Syrebrist förekommer också i stora delar av Kattegatt under sensommar och tidig<br />
höst. Även om den långsiktiga utvecklingen är negativ har syrgashalterna i<br />
Kattegatt stigit något sedan 1980-talet. Problem med låga syrehalter är ovanliga i<br />
det öppna Skagerrak. Bottenviken är det enda havsområde som inte visar tecken på<br />
övergödning.<br />
FISKE<br />
Situationen för flera kommersiellt viktiga fiskbestånd, främst bottenlevande arter är<br />
sedan flera år kritisk. Särskilt bestånden av torsk i Östersjön, Kattegatt och Nordsjön<br />
hotas av kollaps. Den höga fiskeridödligheten har lett till att fisksamhället i<br />
Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt har minskat i medelstorlek och att storvuxna<br />
arter numer utgör en mindre del av samhällets totala biomassa.<br />
De flesta rovfiskar har minskat, och särskilt drabbade är arter med långsam tillväxt<br />
och låg produktivitet, t.ex. rockor och hajar. De finns nu på nationella och<br />
internationella listor över hotade arter. Ålen är numera också rödlistad och akut<br />
hotad i Sverige. Småväxta arter som sill och skarpsill har i stället ökat i antal och<br />
biomassa. Dessa drastiska förändringar i fisksamhällets storlekssammansättning<br />
påverkar det naturliga samspelet mellan rovfiskar och bytesdjur och därmed funktioner<br />
i ekosystemet.<br />
20
Change language