pdf 1,6 MB - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

FÅGLAR NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård Osäkerheten när det gäller bifångster av fågel är stor. I telefonintervjun 2001 uppskattades det totala antalet bifångade fåglar till drygt 17 000, varav hälften var storskarv. I journalföringen där bifångade fåglar ska rapporteras sedan 2004 har endast ett begränsat antal fåglar rapporterats, år 2004 175 och 2005 201 fåglar. Också där utgjorde skarv ca hälften av de bifångade fåglarna för båda åren. Skillnaden är så pass stor att slutsatsen blir att man inte vet hur många fåglar som bifångas i fisket. DRIVKRAFTER Det är framförallt det småskaliga kustfisket med garn, nät och fällor som har de största problemen med bifångster. Detta småskaliga fiske ska prioriteras enligt direktiv till Fiskeriverket , eftersom det av många andra skäl är ett skonsamt fiske som dessutom bidrar till en levande skärgård. En stor del av detta fiske bedrivs med redskap som inte bara bifångar däggdjur och fåglar utan också är allvarligt utsatta för skador av säl och skarv. Risken är att dessa problem kommer att öka i framtiden i takt med att skarv- och sälpopulationerna ökar. Det är av flera skäl viktigt att avdramatisera frågan om begränsning av bifångsterna. I dag hindrar den ett fruktbart samarbete med yrkesfiskarna. Det finns heller inga vare sig praktiska eller ekonomiska möjligheter att bygga upp en studie med oberoende observatörer i ett extensivt kustfiske. Bifångster är dessutom i många fall till direkt nackdel för fiskaren. Bifångster är också ett problem som måste lösas om man vill satsa på ”grönmärkning” av kustfiske. Når vi delmålet? Målet kommer inte att kunna nås till år 2010 för alla marina däggdjurspopulationer. Det är framför allt avlägset för gråsäl och knubbsäl. För att nå 1 % målet för gråsäl skulle det krävas att stora delar av kustfisket stängdes. För tumlare bör inte bifångster längs västkusten vara något större problem, främst på grund av att nätfisket minskat drastiskt i omfattning. I Östersjön saknas data om både beståndsstorlek och bifångster. En säkrare uppskattning av populationsstorlekarna hos de bifångade arterna och bifångsternas storlek är nödvändig, liksom ett ökat förtroende hos och samarbete med yrkesfisket. UPPFÖLJNING Indikatorer saknas för detta mål. Det följs i stället upp via journalföring, loggböcker, telefonintervjuer och observationer. Dagens system med rapportering av bifångst fungerar inte tillfredställande, eftersom inte all bifångst rapporteras. Det finns heller inga vare sig praktiska eller ekonomiska möjligheter att bygga upp en studie med oberoende observatörer i ett extensivt kustfiske. Den enda möjligheten att mäta bifångsten är i ett förtroendefullt samarbete med fiskarna. Ett annat sätt att minska bifångster är att skapa en gemensam strävan bland fiskarna själva att hantera bifångsterna. Ingen fiskare önskar att skada varken tumlare, 37
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård säl eller fågel. Exempel finns på egna initiativ bland fiskarna att använda t.ex. tumlarskrämmor i Kattegat och Öresund. Fiskare med omfattande bifångst har den bästa erfarenheten av var och när bifångsterna sker och har därmed själva kunskapen om hur de bäst kan minskas. Delmål 5 Uttag och återväxt av fisk Uttaget av fisk inklusive bifångster av ungfisk, skall senast 2008 inte vara större än att det möjliggör en storlek och sammansättning på fiskbestånden som ger förutsättningar för att ekosystemets grundläggande sammansättning och funktion bibehålls. Bestånden skall ha återbyggts till nivåer betydligt över biologiskt säkra gränser Miljötillståndet Det råder stor enighet om att varken den nationella eller den internationella fiskepolitiken har lyckats balansera fiskets fångster med havens produktionsförmåga. Internationella Havsforskningsrådet som ger biologiska råd om fiskbeståndens status har under mer än två decennier varnat för att en alltför hög fiskekapacitet inte är ekologiskt hållbar. I dag fiskar alltför många fiskebåtar på krympande fiskbestånd. Situationen är alarmerande, och det behövs kraftfulla åtgärder för att förhindra en biologisk kollaps av främst bottenlevande fiskbestånd. Kollaps hotar särskilt bestånden av torsk i Östersjön, Kattegatt och Nordsjön. Arbetet med att bygga upp fiskbestånden till ekologiskt hållbara nivåer har inte varit framgångsrikt trots en hög ambition. Situationen för de flesta bestånd av bottenlevande fisk är fortfarande kritisk, och studier av historiska fångstnivåer tyder på att flera kustnära bestånd har försvunnit eller är på gränsen till kollaps. I Östersjön befarar många forskare att det intensiva torskfisket har medfört ekologiska kaskadeffekter så att ett torskdominerat ekosystem har ersatts av ett skarpsilldominerat. Överfisket av torsk i Östersjön är tillsammans med den goda rekryteringen av skarpsill under de senaste årens varma vintrar den troligaste orsaken till att det pelagiska ekosystemet i Östersjön har övergått från att vara torskdominerat till att vara dominerat av skarpsill. Minskningen av torsk kan också kopplas till förändringar längre ner i näringsväven i Östersjöns östra bassänger. Där har mängden djurplankton under vår och försommar minskat, något som har samband med. betningen från det stora beståndet av skarpsill. De låga tätheterna av djurplankton hänger också samman med mängden växtplankton. Mycket tyder på att denna ”kaskadeffekt” av att torskens betydelse i ekosystemet har minskat har gett konsekvenser i flera steg. Det har inneburit att ett regimskifte ägt rum i Östersjön. Skarpsillens betning på djurplankton, som också är födobasen för torsklarver och ungtorsk, riskerar att befästa situationen. Sammanvägt är en väsentlig konsekvens av dessa effekter att återuppbyggnadsplanerna för Östersjöns torskbestånd är i högsta grad osäkra. 38
Page 1 and 2: Hav i balans samt levande kust och
Page 3 and 4: Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6: NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ●
Page 13 and 14: Summary NATURVÅRDSVERKET Rapport 5
Page 27 and 28: Skyddade områden år 2006 NATURVÅ
Page 33 and 34: DRIVKRAFTER NATURVÅRDSVERKET Rappo
Page 35 and 36: DRIVKRAFTER NATURVÅRDSVERKET Rappo
Page 37: NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ●
Page 59 and 60: INTERNATIONELLT ARBETE NATURVÅRDSV
Page 61 and 62: TUMLARE NATURVÅRDSVERKET Rapport 5
Page 65 and 66: Begränsning av ålfisket NATURVÅR
Page 89 and 90:
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ●
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
ÖVRIGA FÖRSLAG NATURVÅRDSVERKET
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
ÖVRIGA FÖRSLAG NATURVÅRDSVERKET
Page 135 and 136:
Referenser NATURVÅRDSVERKET Rappor
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Hoffrén 2006. Ballastwater. NATURV
Page 141 and 142:
show all

pdf 1,6 MB - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?