You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård<br />
lighet att bilda naturreservat. Däremot får regeringen eller den myndighet som<br />
regeringen bestämmer meddela föreskrifter för att skydda och bevara den marina<br />
miljön (jfr 2 § lag om Sveriges ekonomiska zon). Några sådana föreskrifter har<br />
ännu inte meddelats. Bemyndigandet att delegera föreskriftsrätten till någon myndighet<br />
har heller inte utnyttjats. Hur arbetet med skyddet i ekonomisk zon bör bedrivas<br />
behöver klargöras.<br />
RESURSER, PRIORITERINGAR, ORGANISATION OCH MARIN KOMPETENS<br />
Det har varit hög intensitet i arbetet med områdesskydd under 2000-talet, både i<br />
fråga om naturreservat och Natura 2000- nätverket. Länsstyrelsernas resurser har<br />
inte räckt för att genomföra alla mål och åtgärder fullt ut. Därför har det har varit<br />
nödvändigt att prioritera. Länsstyrelsernas prioriteringar i naturvårdsarbetet har till<br />
stor del grundats sig på hotbilden för olika miljöer, de ekonomiska resurserna för<br />
uppdragen och den kunskap som finns inom länsstyrelsen. Där finns ofta en övervikt<br />
för god kompetens när det gäller landmiljö.<br />
Många länsstyrelser har omorganiserat eller bildat projektorganisationer så att<br />
samverkan mellan den akvatiska kompetensen och naturskyddsfunktionen har<br />
stärkts. Den marinbiologiska och akvatiska kompetensen finns ofta på miljöövervakningsfunktionen<br />
och har stärkts genom de miljömålsmedel som tillfördes länsstyrelsernas<br />
ramanslag 2006. Arbetet med bevarandeplaner för marina Natura<br />
2000-naturtyper har gett kunskap om marina områdens bevarandestatus och behov<br />
av skydd.<br />
BRISTANDE KUNSKAPSUNDERLAG<br />
Kunskapen om flera marina livsmiljöer och ekologiska processer har ökat genom<br />
bl.a. forskningsprogrammet MARBIPP. SAKU-projektet har levererat ett GISplaneringsunderlag<br />
för kustnära områden. Hotbilden för vissa marina miljöer har<br />
blivit bättre kända och det har ökat prioriteringen av det marina skyddet.<br />
Behovet att skydda rekryterings- och uppväxtmiljöer för fisk som Fiskeriverket<br />
har fäst uppmärksamheten på har varit en bidragande orsak till ett allmänt ökat<br />
intresse för marint skydd. Natura 2000-arbetet har fått länsstyrelserna att gå igenom<br />
det marina underlag som har varit tillgängligt och bedöma vilka värdefulla marina<br />
miljöer som finns.<br />
Som en följd av Natura 2000 och villkoret att göra basinventeringar av vissa<br />
prioriterade naturtyper har manualer för inventering och datainsamling skrivits och<br />
kurser i inventeringsmetodik hållits för kustlänsstyrelserna. Riktade ekonomiska<br />
bidrag till länen har medfört och kommer att medföra ytterligare inventeringsinsatser<br />
i planerade marina reservatsobjekt.<br />
Det marina kunskaps- och planeringsunderlaget behöver dock kompletteras och<br />
förstärkas ytterligare. Länsstyrelserna påpekar mycket samstämmigt behovet att få<br />
fram mer detaljrika djup- och bottensubstratskartor. Många av de forsknings- och<br />
karteringsprojekt som utförs, som t.ex. MARBIPP, omfattar dock inte Bottniska<br />
vikens marina miljö i någon större utsträckning.<br />
Det är svårt att få fram och samordna den marina information som finns. Sekretess,<br />
hemlighållande av insamlade data och en prissättning som hindrar tillgång till<br />
55
Change language