pdf 1,6 MB - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård utvecklingen i kust- och skärgårdens odlingslandskap och för en levande skärgård. Ett nytt delmål föreslås som tar fasta på varsamt brukande. Delmål 3 Åtgärdsprogram för hotade marina arter Behandlas under ”Ett rikt växt- och djurliv” Delmål 4 Bifångster Styrmedel som påverkat möjligheterna att nå delmålet EG-förordningens tvingande krav på tumlarskrämmor i vissa svenska kustvatten har varit mycket svårt att förstå bland fiskarna och har blivit ett hinder för att överhuvudtaget diskutera bifångster. Att avdramatisera konflikten är nödvändigt för att få igång ett effektivt samarbete mellan yrkesfiskarna och förvaltning. Hur arbetar samhället med delmålet? Fiskeriverket använder fyra olika metoder för att få in data över bifångster, nämligen oberoende observatörer på fiskefartygen, intervjuer av fiskare, arvoderad fångstinformation och fiskarnas egen inrapportering via loggbok. Under de senaste åren har två större telefonundersökningar genomförts. Den första handlade enbart om bifångst av säl i Östersjön under 1997. Den andra undersökningen täckte bifångster av marina däggdjur och fåglar under 2002 längs hela Sveriges kust. Fiskeloggboken förs efter två olika system. Det ena består av en daglig loggbok, s.k. EU-loggbok som omfattar båtar över 10 m. Där förs anteckningar förs varje dag som fisket bedrivs. För mindre båtar och de som fiskar med andra redskap än trål finns möjligheten att föra en månadsjournal, där en månads fiske sammanfattas för varje redskapsslag. Det senare systemet omfattar de flesta kustfiskarna. I båda systemen finns möjlighet att frivilligt göra notering om sälskadade redskap och bifångad säl och fågel. Noteringar om bifångst görs emellertid bara i liten omfattning. Under 2004 rapporterades ingen bifångad fågel och endast 67 bifångade sälar, vilket avviker markant från intervjudata. Det finns också en arvoderad fångstinformation för sälskador som startades 1997 av Fiskeriverket. Förutom fångst och sälskador noteras fågelskador och bifångster av säl och fåglar. Varje år har runt ett femtiotal fiskare deltagit. Genom att extrapolera rapporterade bifångster utifrån de deltagande personernas fiskeansträngning till total fiskeansträngning kan den totala bifångsten uppskattas. Generellt för alla bifångstuppskattningar som bygger på information från fiskarna, gäller att man inte kan vara säker på att uppgifterna är korrekta. Ju känsligare bifångsterna upplevs vara, desto större är sannolikheten att de inte rapporteras. Det finns i dag ingen möjlighet att effektivt värdera hur stor denna osäkerhet är eftersom det är mycket kostsamt att göra tillräckligt stora stickprov med hjälp av oberoende observatörer. 59
TUMLARE NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ● Hav i balans samt levande kust och skärgård De åtgärder som beslutats av EU trädde ikraft i juni 2005 och syftar till att minska bifångsterna av småvalar och delfiner. Den ena åtgärden, tumlareskrämmor i nätfisket för båtar större än 12 m, bedöms ha en liten betydelse för att minska bifångster på grund av. den begränsade omfattningen. År 2004 stod båtar större än 12 m för endast 4 % av den totala fiskeansträngningen i torskgarnfisket i de områden där förordningen gäller. Ett år efter det att regleringen infördes är det endast en båt som har skaffat tumlareskrämmorna. Övriga större båtar som fiskade med garn i området fiskar nu i andra områden, fiskar med krok eller har slutat fiska. Även förbudet för drivgarnsfiske bedöms få marginell betydelse för det svenska fiskets bifångster. Det största drivgarnsfisket bedrivs i dag runt Öland och Gotland. Enligt alla tillgängliga uppgifter förekommer där mycket få tumlare. I de tumlartätare områdena väster om Bornholm är drivgarnsfisket försumbart. Under 2006 startades ett observatörsprogram för småvalar, tumlare och delfiner. Programmet har som mål att övervaka 5% av fiskeansträngningen i pelagiskt trålfiske och garnfiske med båtar över 15 meters längd. Under ett års observation har ingen tumlare fångats i redskapen. I samarbete med yrkesfisket har Fiskeriverket också inlett ett övervakningsprogram för tumlare i södra Östersjön. Med hjälp av hydrofoner som sätts på fiskeredskapen kan närvaron av tumlare registreras i närområdet. Projektet har fortsatt under 2007. SÄL Pågående redskapsutveckling minskar generellt både sälskador och bifångster. Vid studier av nya sälsäkra laxfällor (pushup-fiskhus med tillhörande stormaskiga fällor) noterades en klar minskning av sälnärvaro runt redskapen. Det gav förhoppning om att även bifångsterna av säl skulle minska. Journalföringsdata visar dock att bifångsterna inte har minskat jämfört med fångsterna i de redskap som användes tidigare. Antalet sälskadade fiskar i pushup-fällorna har dessutom ökat de senaste två åren. Det tyder på att gråsälen har anpassat sig till det nya redskapet och lärt sig att utnyttja det. Under 2006 testades trängre galler in i ingången till pushup-fiskhus. Avsikten var dels att förhindra sälskador på fångsten, dels att undvika bifångster av mindre sälar som kan tränga sig förbi det konventionella gallret. Resultatet blev att både skador och bifångster minskade, men på bekostnad av fiskerieffektiviteten som blev betydligt lägre. Ett annat sätt att minska bifångster är att skrämma bort sälarna från redskapen. Det finns en etablerad teknik med sälskrämmor som fungerar för att hålla merparten av sälarna borta från redskap eller fiskodlingar. Nackdelarna är att de har begränsad räckvidd som gör det omöjligt att använda dem i samband med de flesta nätfisken. De är också energikrävande, och utrustningen har hittills visat dålig hållbarhet. Effekten förefaller utebli om sälarna lär sig hitta mat på platsen. Även om tekniken för strömförsörjning förbättras och skrämmornas livslängd förlängs kan de inte minska bifångsterna mer än marginellt. 60
Page 1 and 2:
Hav i balans samt levande kust och
Page 3 and 4:
Beställningar Ordertel: 08-505 933
Page 5 and 6:
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ●
Page 7 and 8:
Page 9 and 10: NATURVÅRDSVERKET Rapport 5770 ●
Page 13 and 14: Summary NATURVÅRDSVERKET Rapport 5
Page 27 and 28: Skyddade områden år 2006 NATURVÅ
Page 33 and 34: DRIVKRAFTER NATURVÅRDSVERKET Rappo
Page 35 and 36: DRIVKRAFTER NATURVÅRDSVERKET Rappo
Page 59: INTERNATIONELLT ARBETE NATURVÅRDSV
Page 65 and 66: Begränsning av ålfisket NATURVÅR
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
ÖVRIGA FÖRSLAG NATURVÅRDSVERKET
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
ÖVRIGA FÖRSLAG NATURVÅRDSVERKET
Page 135 and 136:
Referenser NATURVÅRDSVERKET Rappor
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Hoffrén 2006. Ballastwater. NATURV
Page 141 and 142:
show all

pdf 1,6 MB - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?