Kapitel 4 - Esplanaden

Checkpoint Charlie © 1999 Riley Krap, www.checkpointcharlie.net
kommer förvärra läget därför att de inte har insett evolutionens kraft."
"Varför är det fel att döda alla djur man ser?", frågade Tanja, "då försvinner
de ju?"
"Problemet är att vi har ett helt ekosystem på rymmen och det är ekosystemet
vi vill ta kål på, inte enstaka djur."
"Är det inte en bra början iallafall att ta kål på de djur man ser?", fortsatte
Tanja.
"Nej faktiskt inte", sade Lotus, "Om man tänker ur ett individuellt perspektiv
så är ju döden slutet för en varelse och uppfattas därmed som en ändstation.
Men ur ett ekosystems synvinkel så är döden endast krav på vad dess
invånare måste klara av för att överleva. Mer död orsakar mer krav som
varelserna fort anpassar sig till. Varelserna blir mer diversifierad och allt
svårare att utrota."
"Fungerar det verkligen så i naturen?", sade Tanja lite skeptiskt.
"Ja, det är så det fungerar och det är det som har skapat komplexa och artrika
ekosystem. Tänk på rovdjur och dess byte. Ett rovdjur försöker äta sitt byte
medan bytet försöker komma undan. Om ett bytesdjuret genom evolution blir
snabbare kommer det att gynna avkomman och de nya versionen av bytet kan
fortplanta sig och bli talrikt. Men om det plötsligt finns många snabba
bytesdjur så kommer de snabbare rovdjur gynnas av evolutionen så att de kan
springa ifatt det nya framgångsrika bytet. Det pågår hela tiden en evolutionär
duell mellan rovdjur och bytesdjur som driver utvecklingen av allt mer
avancerade bytesdjur respektive rovdjur. Dessutom leder rovdjurets närvaro
till en diversifiering av bytesdjuren. Om inte rovdjuret finns på plats kommer
bara det bytesdjuret som är bäst anpassat att överleva. Om ett djur är bättre
på att finna en viss växt kommer den att konkurrera ut alla andra djur som
lever av samma växt. Men när rovdjur kommer in i bilden kommer de att
föredra att specialisera sig på ett bytesdjur som det finns gott om, vilket ju är
vara det framgångsrikaste. På så sätt kommer det framgångsrikaste
bytesdjuret inte bli så talrikt som det var innan och därmed lämnar det plats
för konkurrerande bytesdjur. Så döden, här representerad som ett rovdjur,
skapar både evolutionär utveckling samt artrikedom. Ett exempel på hur
döden leder till komplexitet och artrikedom är regnskogen i Amazonas. Vissa
delar av regnskogen växer på enbart vit ren sand. Tillsammans med sanden
finns sol regn och luft. Det är grundkraven som kommer från själva miljön.
Det är en ganska simpel miljö, men ändå har regnskogen utvecklats och blivit
oerhört komplex och avancerad. Anledningen är att alla växter och djur
kämpar mot den död som trycker på dem från andra levande ting, från
rovdjur och konkurrenter om föda och motsatta könet. Hade man bara behövt
överleva själva miljön med sol, vind och vatten hade ekosystemet resulterat i
några enstaka växter och djur. Det är ju tämligen banal miljö. Men när man
-110-
Checkpoint Charlie © 1999 Riley Krap, www.checkpointcharlie.net
lägger till fler och mer avancerade former av ond bråd död så utvecklas
regnskogen till en fantastisk artrikedom och komplexitet. Döden kommer
alltså inifrån systemet självt och det är döden som skapar den vackra
varierande avancerade naturen."
"Ja men om kommissarie Koch går in i en bas kan han döda alla djur så fort
innan de hinner utvecklas", sade Tanja.
"Ja, han kan döda alla lokalt i en databas, men inte alla samtidigt på hela
nätet. Det är just det som Checkpoint Charlie betyder, det vill säga gränsen
för när total utrotning av ett ekosystem är möjligt. På ett stort nätverk där
man inte har rätt att gå in på alla databaser passerar man Checkpoint Charlie
nästan direkt och det har vi redan gjort nu. Kommissarie Koch kommer inte
vara annorlunda än vilket annat rovdjur som helst. Han kommer givetvis
skriva små script som siktar in sig på att ta kål på de vanligaste arterna. Han
kommer inte skapa ett script för en art som han bara träffar på en gång, utan
dessa kommer han ta bort det manuellt, men samtidigt kommer han då missa
alla de artfränder som scripten kan hitta på en annan databas eller samma
databas fast i senare skeende. I och med att Koch satsar på de vanligaste
djuren kommer han att skapa artrikedom precis som i naturen. Enda
skillnaden är dock att Koch själv inte utvecklas. Han kan bara döda djuren
tills de har utvecklats till något han inte känner igen eller som är så
avancerade att de är immuna mot hans försök att ta bort dem. Till skillnad
från ett rovdjur som utvecklas på samma villkor som dess byte så kommer
rovdjuret Koch till slut stå som förlorare eftersom han inte utvecklas. Det är
dömt att misslyckas."
"Men om ekosystem är så robusta, hur kommer det sig att alla säger att
naturen är så känslig och att vi måste göra insatser för att bevara miljön. Den
allmänna uppfattningen är ju att ekosystem är känsliga saker, som lätt går i
kras om människan blandar sig i."
"Egoism är svaret", sade Lotus, "när man pratar om miljön och om
ekosystem så syftar man alltid på miljöer och ekosystem där människan kan
leva. Alla miljöinsatser går ut på att bevara så mycket som möjligt. Varför
då? Jo därför att nuvarande balans i ekosystemet har varit gynnsam för
människan och genom att bevara den så kan troligtvis människan bevara sin
dominerande position. Ser man det ur ett ekosystems synvinkel så är det
ointressant om människor lever på jorden eller dinosaurier. Ett kärnvapenkrig
slår kanske av människan från sin dominerande position och ersätts av råttor
och kackerlackor. Big deal! Växthuseffekten gör att isarna smälter och haven
höjs. Det är ju jättekul för alla delfiner och övriga havsdjur, men en nackdel
för mänskligheten. Mänskligheten tycker inte om miljö och ekosystem utan
enbart om att bevara den nuvarande balansen i ekosystemet och detta för att
bevara oss. Balansen i ett ekosystem är mycket känslig, men ekosystemet i
-111