Kapitel 4 - Esplanaden

Checkpoint Charlie © 1999 Riley Krap, www.checkpointcharlie.net
"Vi skall ge oss ut på vandring utan att ta livet av ett enda djur eller kröka ett
enda grässtrå. Så tyst och obemärkt som möjligt skall vi ta oss mot källan.
Samtidigt måste vi undvika att bli stoppade under vår vandring av polisen.
De vill i all välvilja stoppa oss, men de fattar inte vad de handlar om. Polisen
får inte få fatt i oss och djuren vi följer får inte fly från oss, inte för långt
iallafall."
"Hur hittar vi källan?", frågade Johan.
"Vi går mot strömmen, precis som Livingstone. I vår virtuella värld innebär
det att vi letar reda på en organism och följer den tills vi hittar fler
organismer. Varje gång vi kommer till en ny databas kollar vi flödet av
EcoSea-djur mellan denna databasen och andra databaser för att se vilken
databas vi skall gå till härnäst. På så sätt kommer vi gå uppströms mot
källan."
"Och när vi kommer till källan vad gör vi då?", frågade Melanie. "Skall vi då
säga till polisen att de går in och rensar?"
"Vi får se", sade Lotus, "det beror på hur källan ser ut. Jag kontaktar er när
det är dags att ge sig av på vandringen."
"Lotus tror du vi kommer att klara av det?", sade Johan. "Det verkar ju som
om allt redan är försent."
"Vet inte, men jag hoppas. Det kommer någon nu så måste dra. Vi ses!", sade
Lotus jäktat och upphörde att existera framför ögonen på dem. Lotus tomma
munkkåpa föll till marken och försvann först några sekunder senare, vilket
fick Johan att tänka på Obi Wan "Ben" Kenobis död i Stjärnornas Krig. Han
hoppades att kraften skulle vara med dem.
Kapitel 22
Solen hade gått ner, men det hade inte kommissarie Koch lagt märke till
eftersom han var så djupt insjunken i sitt rapportskrivande. Han satt och läste
igenom gamla förhörsprotokoll för att kunna skriva en full rapport om ARA.
De andra hade gått hem för flera timmar sedan inklusive assistent Gertner,
vilket gav kommissarien lite arbetsro. Hans kontor var helt mörkt så när som
på hans bordslampa. Han kände att något stort höll på att hända och det var
bråttom att få koll på läget. Han tog upp ett gammalt förhörsprotokoll med
Lotus. Lotus hade inte kunnat komma ner till stationen, varför hela förhöret
hade fått göras via bildtelefon.
"Lotus, är du med i ARA eller inte?"
"Det kan jag inte svara på. Frågan är inte rätt ställd."
-114-
Checkpoint Charlie © 1999 Riley Krap, www.checkpointcharlie.net
"Och varför inte då?"
"ARA är ingen förening. Det finns inga medlemmar, ingen styrelse, ingen
organiserad aktivitet, ingenting alls sådant i ARA."
"Vad är ARA då?"
"ARA är mer en organism, ett eget väsen."
"Men ändå består ARA av människor ändå, Lotus?"
"Ja ARA består av människor, men styrs inte centralt av de individer den
består av."
"Hur får man tag i de människor som ARA består av?"
"Vet inte."
"Känner du någon annan i ARA?"
"Nej."
"Varför heter ligan Atlantis' Republican Army?"
"Ja, det är väl ett ganska praktiskt namn. Till skillnad från IRA, Irish
Republican Army, så finns det ingen risk för att målet nås och att kampen
måste sluta. Eftersom Nordatlantis inte kan återförenas med övriga Atlantis
på grund av att Atlantis inte finns så kan kampen garanterat fortgå för alltid. I
ARA kan terrorister göra livslång karriär utan nedläggningshot, medan i en
vanlig terroristorganisation måste man lägga ner verksamheten om når sitt
mål. ARA ger helt enkelt sina terrorister livslång trygghet", sade Lotus och
flinade åt kommissarie Koch.
"Lotus, har du någonsin deltagit i något av ARA:s attentat?"
"Inte direkt."
"Var du med i Stalingradmassakern?"
"Helt oskyldig är ingen."
"Erkänner du dig därmed som delaktig till Stalingradmassakern?"
"Nej. Jag har inte gjort något olagligt, men inte desto mindre var jag delaktig.
Men på annat sätt än ni tror."
"På vilket sätt Lotus?"
"Vill jag inte gå in på. Men det är inget som ni har nytta av att veta. Ni vill ha
tag i mördare och terrorister eller deras medhjälpare och något liknande har
inte jag gjort. Och ingen annan för den sakens skull. Däremot ARA..."
"Lotus jag tycker ni pratar en väldigt massa strunt om jag skall vara helt
ärlig. Tror du att ARA är ett levande väsen som springer omkring och gör
massa attentat. Skall vi fånga ett förrymt monster?"
"Nej herr Koch. Jag har inte sagt att ARA är ett fysiskt levande djur. ARA
består enbart av människor, men liksom en cell inte kan ansvara för en
människas handling kan inte en människa ansvara för ARA:s handlingar."
"Tycker ni att det är bra vad ARA gör?"
"Varför skulle jag tycka det? Är det bra med jordbävningar, trafikolyckor,
sjukdomar? Självklart inte. Men det betyder inte att det går att stoppa. Man
-115-