Kapitel 4 - Esplanaden
Kapitel 4 - Esplanaden
Kapitel 4 - Esplanaden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Checkpoint Charlie © 1999 Riley Krap, www.checkpointcharlie.net<br />
ingen information alls utan bara en oändlig lång list med weblänkar. Så det är<br />
värre än någonsin."<br />
"Okej, då gick den drömmen i spillror", sade Johan och lät CD:n falla ner på<br />
kalsonghögen.<br />
"Koppla upp er mot New York Rental. Adressen ligger i huvudmenyn och låt<br />
mig sköta snacket", kommenderade Lotus.<br />
Johan och Jörn gjorde som de hade blivit tillsagda och tog på sig VRglasögonen,<br />
vristbanden och handskarna och loggade in på New York Rental.<br />
"Vad kan jag hjälpa er med?", sade en glad ung tjej med NYR-initialer på sin<br />
keps. Under NYR stod det "a WeAreVR company" med små bokstäver.<br />
"Tre ROV:ar i en halvtimme tack."<br />
"Vilken modell? Vi har Remote Ranger, Formidable, Soul Rocket..."<br />
"Den billigaste."<br />
"Då blir det tre Soul Rockets. VISA, Mastercard...?"<br />
"VISA."<br />
"Bra, här är adresserna för att koppla upp er mot dem. Jag aktiverar dem på<br />
momangen."<br />
"Koppla upp er till adresserna som tjejen visade", sade Lotus.<br />
Johan följde ordern och slog in adressen varpå han plötsligt befann sig i ett<br />
garage. Han tittade sig omkring och såg ett femtiotal robotar i olika färger<br />
och utförande, alla med NYR följt av en siffra skrivet i pannan och i nacken.<br />
En robot med beteckningen NYR 43 tog ett steg fram och sade med Lotus<br />
röst:<br />
"Okej, kom igen nu. Vi har bara en halvtimme på oss annars blir det extra<br />
avgifter."<br />
Lotus gick först ut genom utgången och Johan och Jörn följde efter. Ett svagt<br />
elmotorsurr hördes för varje rörelse med lemmarna och huvudet. Johan kände<br />
sig som för androidpolisen Robocop.<br />
"Times Square", sade Lotus glatt och lyfte robothögerarmen och pekade på<br />
den världsbekanta storbildsskärmen i torgets norra ände.<br />
"Hur känns det Johan?", frågade Jörn och slog till Johan i huvudet med ett<br />
lätt metallklonk.<br />
"Jovars, lite annorlunda. Är detta riktiga New York eller är det en VRmiljö?"<br />
"Jag vet inte riktigt", sade Jörn och log i verkligheten, vilket dock inte gick<br />
att se eftersom ROV-ansiktena var stela plåtansikten, "Vi måste testa!"<br />
Han daskade till en gammal förbipasserande gumma lätt i baken. Det var<br />
tänkt som en lätt dask, men det såg ut som det blev lite hårdare än vad Jörn<br />
hade tänkt sig, eftersom ROV-modellen var lite svårstyrd.<br />
"What the...?" Gumman vände sig ovanligt smidigt runt och dängde till Johan<br />
i plåthuvudet, i tron att han var den skyldige. Hon röt ut några smädelser,<br />
-26-<br />
Checkpoint Charlie © 1999 Riley Krap, www.checkpointcharlie.net<br />
sade att hon skulle klaga hos NYR och försvann sedan bort i folkvimlet.<br />
Jörn och Lotus skrattade, vilket kontrasterade med deras stela robotansikten.<br />
"Rock'n'roll va?", sade Jörn.<br />
"Det hade räckt om du hade sagt att det var verklighet. Du behöver våldföra<br />
dig på gamla damer."<br />
"Skit i det. Nu drar vi en sväng ner till Empire State Building eller något så<br />
att du känner att du verkligen är här. Taxi, taxi!"<br />
Lotus stannade en taxi som inte helt slumpmässigt var gul till färgen. De<br />
klämde sig in i taxin, vilket var inte helt lätt med de stela ROV-kropparna.<br />
Upprepade gånger slog Johan i sitt plåthuvud i dörrkanten innan han<br />
lyckades ta sig in i taxin.<br />
"Kör oss till Empire State Building tack", sade Lotus till chauffören. Vi skall<br />
leka turister."<br />
<strong>Kapitel</strong> 4<br />
"Välkommen herr Pforten", sade professor Schröder.<br />
"Tack", svarade herr Pforten, "tillåt mig att presentera min stab.", Herr<br />
Pforten började presentera de fyra kvinnorna och tre männen som kom i hans<br />
släp likt ett hov. De var rådgivare med var och en sitt eget expertområde, från<br />
marknadsföring till kommunikationsteknik. Den siste i staben som<br />
presenterades var herr Britze vars specialområde var finansiering. Schröder<br />
och Britze skakade hand. Britze log ett kyligt artigt leende. Han var i 30 årsåldern,<br />
hade de senaste offensivt moderiktiga glasögonen och mörkt kort<br />
välkammat hår. Hans uppsyn var trulig och nästan uppstudsig. Schröder<br />
tyckte inte att han verkade vidare sympatisk, men det hade han heller inte<br />
väntat sig. Schröder hade något instinktivt mot alla välklädda ekonomer som<br />
sprang omkring och gjorde flerfärgsgrafer av vad han tyckte var<br />
självklarheter.<br />
"Herr Britze är expert på det finansiella", förklarade herr Pforten, "och fru<br />
van den Berg är vårt orakel gällande marknadsföring. Det är främst dessa två<br />
som kommer grilla dig med frågor och förhoppningsvis göra din redovisning<br />
lite jobbig."<br />
Herr Britze och den välsminkade fru van den Berg log båda professionellt<br />
artigt.<br />
"Alla frågor är välkomna", ljög professor Schröder och kände sig ärlig som<br />
en datorförsäljare.<br />
Professor Schröder ledsagade följet in i fikarummet, vilket också tjänstgjorde<br />
-27