Kapitel 4 - Esplanaden

Checkpoint Charlie © 1999 Riley Krap, www.checkpointcharlie.net
sig. Men efter ett tag började det hända intressanta saker. Det första är
uppkomsten av stabila strukturer, det vill säga en ansamlingen av celler som
fastnar i ett stabilt tillstånd. Detta är det första steget mot liv eller vad som
helst, eftersom om inga stabila strukturer uppstår så kan inget uppstå och
isåfall blir det kaos för evigt. På en brusande TV-skärm uppstår aldrig några
stabila strukturer, hur länge man än stirrar på den. Så är det inte i Life,
eftersom där uppstår relativt fort stabila strukturer. Den mest simpla stabila
strukturen är fyra celler som ligger intill varandra så att de tillsammans bildar
en kvadrat. Eftersom alla fyra cellerna hela tiden har tre grannceller överlever
de alla i generation efter generation. Tyvärr varar det inte för evigt eftersom
om en femte cell föds precis bredvid någon av de fyra cellerna så kommer en
av dessa cellerna plötsligt ha 4 levande grannar och då dör den, eftersom den
får ha max 3 levande grannar för att överleva i nästa tidsteg enligt reglerna.
Om detta händer med ytterligare en cell i den före detta kvadraten dör denna
också, varpå det bara återstår två celler med endast varandra som grannar,
vilket leder till död för båda"
"Så stabila strukturer kan bildas, men också förstöras", sade Johan.
"Exakt. Nästa steg i utvecklingsnivån är oscillerande strukturer. Det är en
ansamling celler som bildar struktur A i tidssteg 1, struktur B i tidssteg 2 och
sedan tillbaka till struktur A i tidssteg 3. De ser ut ungefär som om de blinkar
eller pulserar. Även dessa förstörs om en intilliggande cell ändrar tillstånd."
"Det verkar vara ganska känsligt system Life."
"Ja det är ganska känsligt. Avancerade strukturer kan förstöras lika lätt som
de skapas och det är en nackdel för systemet eftersom det försvårar för
avancerade strukturer att uppstå. Nästa steg i utvecklingen är mobila
strukturer, så kallade glidare. Liksom oscillerande strukturer ändrar de
utseende för vart tidssteg i en evig loop med begränsat antal olika utseenden.
Skillnaden med glidare är att de efter var loop också tar ett steg åt sidan.
Följaktligen uppstår en pulserande struktur som rör sig åt ett håll över
rutnätet. Och detta är mycket intressant."
"Hur då?", frågade Johan trollbundet.
"Jo, genom glidarna, har du en motsvarighet till bitströmmar i en dator. Med
hjälp av dem kan du skicka information helt enkelt. Det är nyckeln till att
skapa en dator. Och det var precis vad Conwall började göra. Han orkade inte
vänta på att datorn skulle uppstå spontant så han byggde dess komponenter
med hjälp av glidare bara för att visa att det var möjligt. Han byggde andgrindar,
or-grindar, inverterare och minneslagrande enheter. Med hjälp av
detta är det bara börja bygga en dator. Conwall gjorde det dock aldrig, vilket
inte behövs heller för man vet att med dessa grundkomponenter kan man
bygga en dator. Således hade Conwall bevisat von Neumanns automat skulle
kunna realiseras mycket lättare."
-78-
Checkpoint Charlie © 1999 Riley Krap, www.checkpointcharlie.net
"Conwall visade att en dator skulle kunna uppstå spontant på rutnätet."
"Ja, och en en dator med tillräckligt med minne och tid är en universell dator,
så därmed hade han bevisat att von Neumanns avancerade automat kunde
förenklas rejält. Några på tekniska högskolan MIT gjorde förresten senare en
adderare i Life-miljö vilket är en tämligen avancerad och central
datorkomponent. Men alla som experimenterade med Life insåg snart att det
krävdes ett enormt stort rutnät för att liv skulle uppstå, kanske ett
schackbräde större än universum. Andra var mer positiva och trodde att ett
schackbräde stort som solsystemet skulle räcka. Conwall, som var ännu mer
optimistisk, trodde att ett encelligt djur skulle kunna fås att uppstå på ett
schackbräde med en miljon celler långa sidor."
"Låter som en kul tankenöt.", sade Johan.
"Ja och det var det många som tyckte. Life var en utmärkt reklampelare för
cellulära automater och blev väldigt populärt att leka med i
universitetsvärlden under sjuttiotalet tack vare framväxten av datorer som
gjorde möjligt att experimentera med allt större system och längre körningar.
Ofta skedde forskningen i smyg vid sidan av den egentliga tråkigare
forskningsuppgiften. Tidningen Time uppskattade att miljontals dollar
spenderades i form av otillåten datortid på universitetens datorer till förmån
för cellulära automater."
"Är sagan slut där?", frågade Jörn.
"Nej, inte än. Cellulära automater utgjorde grunden för det som senare kom
att bli artificiellt liv. Under åttiotalet fortsatte en mängd nya och gamla
forskare att experimentera i ämnet, oftast för att de innan stött på och
experimenterat med Life eller någon annan cellulära automat, men ibland
kom de på idén alldeles själv. Wolfram började 1982 leka med
endimensionella cellulära automater till skillnad från de tvådimensionella
rutnäten som Life. Fördelen var att de endimensionella skrivs ut rad efter rad
och man kunde smidigt gå tillbaka och studera utvecklingshistorien. Langton
gjorde en mer avancerad tvådimensionell cellulär automat som bestod av
flercelliga organismer som kunde reproducera sig. Var cell hade 8 tillstånd
och var organism bestod av drygt 90 celler. Dessutom gjorde han en insats
1987 genom att kalla ihop till den första konferensen om Artificiellt Liv. Den
konferensen räknas som ämnets Artificiellt Livs startpunkt."
"1987! Det är inte jättegammalt.", sade Jörn.
"Nej och särskilt i jämförelse med ämnet Artificiellt Intelligens som började
redan på femtiotalet. Men det låter väl kanske mer realistiskt att försöka
skapa en digital hjärna som i artificiell intelligens än att säga att man vill
skapa digitalt liv. Vad vet jag?"
"Om jag fattat det rätt så är EcoSea det första digital ekosystemet som
skapats", sade Johan. "Allt det du nämnt hittills handlar bara om enstaka
-79-