Kapitel 4 - Esplanaden
Kapitel 4 - Esplanaden
Kapitel 4 - Esplanaden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Checkpoint Charlie © 1999 Riley Krap, www.checkpointcharlie.net<br />
ge mig tillbaka telefonen? Två av mina medarbetare är nere i rummet nu och<br />
jag vill kalla tillbaka dem innan något händer."<br />
Lotus räckte fram telefonen direkt.<br />
"Det var illa. Be dem skynda sig upp direkt."<br />
Professorn slog snabbt ett kortnummer. Han väntade flera ringsignaler.<br />
"Inget svar", sade professorn efter en stund.<br />
"Okej, vi måste stänga av EcoSea 2. Var stänger man av den?", frågade<br />
Lotus.<br />
"Det är ju inte en dator utan flera i ett nät. Var och en har sin egen<br />
strömbrytare", svarade professorn.<br />
"Finns det inte ett proppskåp eller centralt elskåp så man kan stänga av hela<br />
skiten."<br />
"Jo det finns ett proppskåp. Men om du drar ut propparna för några datorer<br />
kommer vårt elverk att köra igång. Du måste dra bort propparna som går dit<br />
också."<br />
"Om vi stänger av huvudströmbrytaren då?"<br />
"Nej, gör inte det, då stänger ni av EcoSea 1 också."<br />
"Illa professorn. Var är proppskåpet?"<br />
"Det är ett annat problem. Skåpet är nere i källaren i EcoSea 2 rummet."<br />
"Typiskt, var då någonstans?"<br />
"När du kommer in i rummet står du i början av den långa mittgången. Gå<br />
rakt fram i gången och ta sjätte sidogången in till vänster. Gå sedan rakt fram<br />
till väggen och där sitter proppskåpet."<br />
"Toppenplacering professorn. Ni har verkligen tänkt på säkerhet och inte<br />
bara ivrigt rusat iväg med ert experiment", sade Lotus sarkastiskt.<br />
Professorn sade inget utan tittade bort. Han såg förtvivlad ut.<br />
"Har ni några VR-glasögon?", frågade Lotus.<br />
Professorn sträckte sig efter ett par som låg på skrivbordet och gav dem till<br />
Lotus som pluggade in dem i datorn framför honom och satte sig ner.<br />
Professorn pluggade in en handske och gav dem till Lotus, som satte på sig<br />
den och direkt började välja bland menyerna.<br />
"Okej Johan då kör vi", sade Lotus.<br />
Plötsligt öppnades ytterdörren och in steg två ROV:ar. Professorn stelnade<br />
till.<br />
"Var lugn det är bara jag", hördes samtidigt från Lotus mun och den ena av<br />
av de två ROV:arna.<br />
"Det här är Johan en av våra vänner", fortsatte Lotus i kör med sig själv och<br />
pekade med sin arm på den andra ROV:en som Johan styrde. Det såg lite<br />
komiskt ut eftersom den ROV som Lotus styrde pekade åt motsatt håll när<br />
Johan pekade på Johans ROV med sin högerhand. Detta eftersom den stod<br />
vänd mot Lotus.<br />
-188-<br />
Checkpoint Charlie © 1999 Riley Krap, www.checkpointcharlie.net<br />
"Nu skall vi få slut på eländet. Jag och Johan går ner och stänger av EcoSea<br />
2. Schröder och Jörn, ni vaktar er själv och mig från ovänliga ROV:ar medan<br />
jag kör nere i källaren. Johan vaktas fysiskt av Tanja, en annan av våra<br />
vänner. Allt okej? Bra, då kör vi."<br />
Lotus styrde sin ROV mot källardörren och greppade handtaget och tryckte<br />
ner det utan att öppna dörren. Han vände sig om och tittade på Johans ROV:s<br />
metallansikte. Jörn stod bakom, beredd att låsa källardörren så fort de båda<br />
ROV:arna hade gått in.<br />
"Beredd?"<br />
"Vänta", sade Johan.<br />
Han lyfte på glasögonen och och tittade på Tanja som stod med en golvlampa<br />
i handen som vapen. Golvlampan var den enda grej som inte hade gått sönder<br />
i deras helt sönderslagna hotellrum. Det såg ut som om hotellrummet bebotts<br />
av några rockstjärnor måna att hålla myten vid liv.<br />
"Är du beredd Tanja? Nu kör vi."<br />
Tanja nickade allvarligt. Johan gjorde tummen upp åt Tanja och lät<br />
glasögonen trilla ner på näsan igen.<br />
"Okej", sade han till Lotus, "du kan öppna."<br />
Lotus öppnade dörren sakta för att det inte skulle höras något. De tittade på<br />
ståltrappan som försvann ner i mörkret och försökte höra något mänskligt<br />
eller omänskligt liv. Men inget ljud hördes varken från de försvunna Renate<br />
och Axel eller från några besatta ROV:ar. Lotus gick sakta ner och ställde sig<br />
på andra trappsteget och Johan ställde sig precis bakom.<br />
"Vi går i mörkret", viskade Lotus.<br />
De vände sig om och tittade på Jörn.<br />
"Lycka till", viskade Jörn och stängde sakta dörren varpå det blev mörkt.<br />
Lotus och Johan hörde det metalliska klicket när Jörn låste dörren. Svagt gult<br />
ljus sipprade in från den öppna EcoSea 2-dörren och vägledde dem på väg<br />
nerför trappan. Det enda som hördes var fläktarna som snurrade för att kyla<br />
slussdatorerna. Deras ROV-fötter klingade metalliskt för vart steg mot<br />
ståltrappan. När de kom ner tittade de sig omkring. Johan kunde urskilja<br />
konturen av Lotus ROV som stod och inspekterade slussrummet. Längre bort<br />
stod en dörr öppen varifrån ett gulaktig ljus sipprade in. De närmade sig sakta<br />
den öppna dörren på vilken det stod: "Projekt EcoSea 2". Johan tittade in<br />
genom dörröppningen och betraktade den stora bunkerliknande betongsalen<br />
med dess gula lysrör i taket, vilka genererade ett gatlampslikt sken.<br />
Garderobstora datorer stod i långa rader, alla med samma slags blinkande<br />
panellampor som på slussdatorerna. Rakt framför dem gick en bred mittgång<br />
som ledde till andra sidan av rummet och utifrån denna mittgång gick<br />
sidorader till höger och vänster utmed vilka alla datorer var placerade.<br />
Johan tittade sig runt omkring för att förvissa sig om att ingen var bakom<br />
-189-