11.09.2013 Views

Kapitel 4 - Esplanaden

Kapitel 4 - Esplanaden

Kapitel 4 - Esplanaden

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Checkpoint Charlie © 1999 Riley Krap, www.checkpointcharlie.net<br />

ge mig tillbaka telefonen? Två av mina medarbetare är nere i rummet nu och<br />

jag vill kalla tillbaka dem innan något händer."<br />

Lotus räckte fram telefonen direkt.<br />

"Det var illa. Be dem skynda sig upp direkt."<br />

Professorn slog snabbt ett kortnummer. Han väntade flera ringsignaler.<br />

"Inget svar", sade professorn efter en stund.<br />

"Okej, vi måste stänga av EcoSea 2. Var stänger man av den?", frågade<br />

Lotus.<br />

"Det är ju inte en dator utan flera i ett nät. Var och en har sin egen<br />

strömbrytare", svarade professorn.<br />

"Finns det inte ett proppskåp eller centralt elskåp så man kan stänga av hela<br />

skiten."<br />

"Jo det finns ett proppskåp. Men om du drar ut propparna för några datorer<br />

kommer vårt elverk att köra igång. Du måste dra bort propparna som går dit<br />

också."<br />

"Om vi stänger av huvudströmbrytaren då?"<br />

"Nej, gör inte det, då stänger ni av EcoSea 1 också."<br />

"Illa professorn. Var är proppskåpet?"<br />

"Det är ett annat problem. Skåpet är nere i källaren i EcoSea 2 rummet."<br />

"Typiskt, var då någonstans?"<br />

"När du kommer in i rummet står du i början av den långa mittgången. Gå<br />

rakt fram i gången och ta sjätte sidogången in till vänster. Gå sedan rakt fram<br />

till väggen och där sitter proppskåpet."<br />

"Toppenplacering professorn. Ni har verkligen tänkt på säkerhet och inte<br />

bara ivrigt rusat iväg med ert experiment", sade Lotus sarkastiskt.<br />

Professorn sade inget utan tittade bort. Han såg förtvivlad ut.<br />

"Har ni några VR-glasögon?", frågade Lotus.<br />

Professorn sträckte sig efter ett par som låg på skrivbordet och gav dem till<br />

Lotus som pluggade in dem i datorn framför honom och satte sig ner.<br />

Professorn pluggade in en handske och gav dem till Lotus, som satte på sig<br />

den och direkt började välja bland menyerna.<br />

"Okej Johan då kör vi", sade Lotus.<br />

Plötsligt öppnades ytterdörren och in steg två ROV:ar. Professorn stelnade<br />

till.<br />

"Var lugn det är bara jag", hördes samtidigt från Lotus mun och den ena av<br />

av de två ROV:arna.<br />

"Det här är Johan en av våra vänner", fortsatte Lotus i kör med sig själv och<br />

pekade med sin arm på den andra ROV:en som Johan styrde. Det såg lite<br />

komiskt ut eftersom den ROV som Lotus styrde pekade åt motsatt håll när<br />

Johan pekade på Johans ROV med sin högerhand. Detta eftersom den stod<br />

vänd mot Lotus.<br />

-188-<br />

Checkpoint Charlie © 1999 Riley Krap, www.checkpointcharlie.net<br />

"Nu skall vi få slut på eländet. Jag och Johan går ner och stänger av EcoSea<br />

2. Schröder och Jörn, ni vaktar er själv och mig från ovänliga ROV:ar medan<br />

jag kör nere i källaren. Johan vaktas fysiskt av Tanja, en annan av våra<br />

vänner. Allt okej? Bra, då kör vi."<br />

Lotus styrde sin ROV mot källardörren och greppade handtaget och tryckte<br />

ner det utan att öppna dörren. Han vände sig om och tittade på Johans ROV:s<br />

metallansikte. Jörn stod bakom, beredd att låsa källardörren så fort de båda<br />

ROV:arna hade gått in.<br />

"Beredd?"<br />

"Vänta", sade Johan.<br />

Han lyfte på glasögonen och och tittade på Tanja som stod med en golvlampa<br />

i handen som vapen. Golvlampan var den enda grej som inte hade gått sönder<br />

i deras helt sönderslagna hotellrum. Det såg ut som om hotellrummet bebotts<br />

av några rockstjärnor måna att hålla myten vid liv.<br />

"Är du beredd Tanja? Nu kör vi."<br />

Tanja nickade allvarligt. Johan gjorde tummen upp åt Tanja och lät<br />

glasögonen trilla ner på näsan igen.<br />

"Okej", sade han till Lotus, "du kan öppna."<br />

Lotus öppnade dörren sakta för att det inte skulle höras något. De tittade på<br />

ståltrappan som försvann ner i mörkret och försökte höra något mänskligt<br />

eller omänskligt liv. Men inget ljud hördes varken från de försvunna Renate<br />

och Axel eller från några besatta ROV:ar. Lotus gick sakta ner och ställde sig<br />

på andra trappsteget och Johan ställde sig precis bakom.<br />

"Vi går i mörkret", viskade Lotus.<br />

De vände sig om och tittade på Jörn.<br />

"Lycka till", viskade Jörn och stängde sakta dörren varpå det blev mörkt.<br />

Lotus och Johan hörde det metalliska klicket när Jörn låste dörren. Svagt gult<br />

ljus sipprade in från den öppna EcoSea 2-dörren och vägledde dem på väg<br />

nerför trappan. Det enda som hördes var fläktarna som snurrade för att kyla<br />

slussdatorerna. Deras ROV-fötter klingade metalliskt för vart steg mot<br />

ståltrappan. När de kom ner tittade de sig omkring. Johan kunde urskilja<br />

konturen av Lotus ROV som stod och inspekterade slussrummet. Längre bort<br />

stod en dörr öppen varifrån ett gulaktig ljus sipprade in. De närmade sig sakta<br />

den öppna dörren på vilken det stod: "Projekt EcoSea 2". Johan tittade in<br />

genom dörröppningen och betraktade den stora bunkerliknande betongsalen<br />

med dess gula lysrör i taket, vilka genererade ett gatlampslikt sken.<br />

Garderobstora datorer stod i långa rader, alla med samma slags blinkande<br />

panellampor som på slussdatorerna. Rakt framför dem gick en bred mittgång<br />

som ledde till andra sidan av rummet och utifrån denna mittgång gick<br />

sidorader till höger och vänster utmed vilka alla datorer var placerade.<br />

Johan tittade sig runt omkring för att förvissa sig om att ingen var bakom<br />

-189-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!