Kapitel 4 - Esplanaden
Kapitel 4 - Esplanaden
Kapitel 4 - Esplanaden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Checkpoint Charlie © 1999 Riley Krap, www.checkpointcharlie.net<br />
Johan tittade åt det håll han hade pekat. Han tyckte se några rörelser längre<br />
ner i gången men den var dåligt upplyst så han var inte säker på vad det var.<br />
Plötslig small det till med en rungande metallklang och Lotus föll rakt framåt<br />
och slog ansiktet i golvet. Johan vände sig om fortfarande på huk. Precis när<br />
han hade vänt sig om fick även han ett slag i huvudet så att att han föll<br />
baklänges och landade på rygg. Den som hade utdelat slaget var en<br />
guldglänsande ROV med svarta avlånga videoögon och en gallerförsedd<br />
högtalarmun. På bröstet stod det "EcoSea No 8". Den gav upp ett gällt skrik<br />
som skar sig i Johans öron. Bakom ROV:en dök ytterligare två identiska<br />
ROV:ar upp bakom datorerna. Det enda som skilde dem åt var numret på<br />
bröstet. Lotus vände sig om på marken så att han kom upp i sittande<br />
ställning. Johan tittade sig omkring och såg ROV:ar strömma till från alla<br />
sidogångar samtidigt som de kommunicerade med varandra med dova skrin.<br />
Johan kunde räkna till mer än femton ROV:ar som alla var på väg mot dem<br />
och han kände paniken välla upp. Läget verkade hopplöst.<br />
"Lotus vad gör vi?", skrek Johan.<br />
Lotus vände sitt huvud sakta mot Johan och tittade på honom utan att säga<br />
någonting. Sedan skrek han ett gällt skrik.<br />
Någon bultade på källardörren inifrån. Av att döma av det metalliska ljudet<br />
var det varken Axel och Renate som ville upp. Dörren trycktes plötsligt upp<br />
och en guldmetallskimrande hand pressades ut genom springan. Jörn kastade<br />
sig mot dörren och pressade allt vad han kunde för att få igen den.<br />
"Kom och hjälp till", stönade Jörn till professorn, "den är för stark jag klarar<br />
inte det själv."<br />
Professorn rusade upp från sin stol framför ytterdörren och hjälpte Jörn.<br />
Tillsammans lyckades de klämma dörren mot ROV-handen.<br />
"Jag fattar inte, jag låste ju?", klämde Jörn fram mellan tänderna medan han<br />
pressade så att han blev röd i huvudet.<br />
"Låset fungerar inte från insidan", förklarade professorn.<br />
"Skit bra, det säger du nu."<br />
Dörrspringan öppnades ännu mer.<br />
"Tryck som fan", sade Jörn och drog till sig med ena foten en benjaminfikus<br />
som dekorerade hallgolvet. Han lyfte upp den och slog krukan mot<br />
metallhanden i dörrspringan, varpå krukan splittrades och jord stänkte ut över<br />
golv och bord. Smällen fick ROV:en att dra in sin hand igen varpå Jörn<br />
kastade den skärva han hade kvar i handen och tryckte tillsammans med<br />
professorn igen dörren med ett klick. Medan Jörn fortsatte att trycka med<br />
hela sin kropp för att hålla dörren stängd så gick professorn och hämtade<br />
kylskåpet i fikarummet. Han drog kylskåpet längs golvet och tryckte upp det<br />
mot källardörren.<br />
-192-<br />
Checkpoint Charlie © 1999 Riley Krap, www.checkpointcharlie.net<br />
"Okej, hoppas det räcker."<br />
Jörns önskan avbröts av ett fönsterglas som krossades i fikarummet varpå<br />
larmet satte igång att ringa öronbedövande högt. Professorn tittade snabbt in i<br />
fikarummet och såg en som hade ROV tagit sig in genom fönstret i full fart<br />
och landat på fikarumsgolvet. Den hade blicken låst mot dess skapare<br />
professor Schröder medan den sakta reste på sig. En andra ROV var redan på<br />
väg in genom det sönderslagna fönstret.<br />
Den ROV som precis hade styrts av Lotus slog till Johan i huvudet så att han<br />
trillade ner igen på rygg och ena slag kameraögat krossades. Johan förlorade<br />
stereoseendet, men hade fortfarande ett öga till att se på. Ett textmeddelande<br />
dök upp framför hans ögon. Det var från Lotus och angav kort en annan<br />
adress på vilken han skulle logga in. Johan lydde och knappade snabbt in den<br />
nya adressen och dök upp i samma lokal igen men i besittning av en annan<br />
ROV som stod längst bak i klungan runt de två ROV:arna som Lotus och<br />
Johan nyss hade styrt. ROV:en bredvid honom hälsade honom med en diskret<br />
nickning och signalerade med handen att Johan skulle följa efter. Lotus slank<br />
in i gången till vänster och Johan följde efter bakom, samtidigt som<br />
ROV:arna i klungan vände sig om och började intressera sig för de två nya<br />
ROV:ar som nyss hade varit styrde av deras gelikar, men som nu flydde ner<br />
längs gången. De kände av i deras gemensamma databas vad det var för<br />
program som styrde ROV:arna och där passade tydligen inte Lotus och Johan<br />
in som artfränder. ROV:arna skrek gälla varningssignaler och begav sig efter<br />
inkräktarna. Johan och Lotus gick så fort ner längs gången som dessa<br />
modeller tillät och bakom dem kom klungan av övriga ROV:ar inklusive de<br />
två annorlunda modellerna som Lotus och Johan nyss hade styrt.<br />
En bronsfärgad ROV-hand slog upp ett hål i hotelldörren. Dess andra hand<br />
slog upp ett hål precis intill. Ett par slag senare var dörren i stort sett borta<br />
förutom några rester som hängde i gångjärnen. Tanja höjde hotande sin<br />
golvlampa och gjorde sig beredd att slå till ROV:en som tog ett steg in i<br />
rummet. Den begrundade Tanja framför sig samt Johan i hörnet som stod och<br />
viftade i sin VR-utrustning. Tanja högg i luften med lampan som för att hota<br />
ROV:en, vilket gjorde att ROV:ens uppmärksamhet koncentrerades på Tanja.<br />
Den gick rakt mot Tanja, som i försvar slog till med full kraft med<br />
golvlampan mot ROV:ens mage. Stativet bröts mitt av samtidigt som<br />
glödlampan krossades. ROV:en skrek till men blev inte skadad. Tanja ryckte<br />
i panik ut en skrivbordslåda och tog upp en hålslagare och kastade den mot<br />
ROV:en. Den studsade på ROV:ens huvud med ett metalliskt klonk och for<br />
vidare ut genom den uppbrutna dörren. ROV:en stannade upp en sekund,<br />
men mer av förvåning än av skada. Hålslagaren hade inte ens gett en<br />
-193-