Untitled

även om han naturligtvis inte fick stryk längre. Farsan, som beklagade
sig värre än alla andra, men som var för stolt för att kräva sin
rätt från samhället och istället krävde sin son. Allt mer hade gubben
krävt, och till sist insåg han själv att det inte höll längre. Ändå
behövdes ett ingripande från det sociala innan dörren öppnades
på vid gavel.
Då han nu själv ska ge sig av så är det ändå inte bara stanken eller
de gulfärgade tapeterna som han lämnar bakom sig, där finns även
andra bilder. Ser gubben sitta där, inknycklad under köksfläkten
medan han röker, också långt efter det att fläkten slutat fungera,
för att inte cigarettlukten ska sprida sig i den redan från födseln
hopplöst inpyrda tvårummaren. De tröstlösa försöken. Det är dem
han bär med sig närmast kroppen när han nu bryter upp, slutar på
åkeriet.
Sluta! Han sitter i den kyffiga förarhytten. Drar in doften från
dessa deprimerande kubikmetrar där han har tillbringat så många
timmar. Från Donegal och Leitrim, via Longford och Offaly, ända
ner till Cork och så tillbaka igen. Varenda skylt och krök utgör en
sorts bekant som han sedan länge har tröttnat på. Tankställena som
han far förbi, motellen och vägrestaurangerna. Han vinkar adjö till
dem allihop, var och en av alla dessa påtvingade vänskaper. ”I don´t
mind if you forget me” ropar han när han far förbi.
Det finns ett annat liv som väntar nu – på ACE Express Freight
Ltd. Och visst har han bestämt sig? Visst kommer han att säga upp
sig? Är det ett klokt beslut? Han försöker väga skälen för och emot.
Han har i alla fall en fast anställning, alltid mat för dagen. Kan
rutinerna. Och hemma finns fortfarande enstaka människor som
han känt hela sitt liv. Vad ska de säga på puben när de får reda på
att också han har stuckit? Kommer de att sätta hans bild i mitten av
darttavlan som de gjorde med Waters. Han tror inte det. Dessutom
finns det ingen kvar som kastar pil. Och hans far äger inte längre
förmågan att förflytta sig mellan bostaden och puben. Inte utan
handgriplig hjälp. Och vem skulle kunna hjälpa honom? Nu. När
modern är död, offrad på martyrernas altare, och han själv – den
siste av sönerna – lämnar det sjunkande familjeskeppet.