KARNEVAL I KLASSRUM –KUNSKAP Pà HJUL

Modellen Greta är klädd i svart glittrig halvlång jacka. Hon skakar en
maracas. Hon ler mot oss, vänder och går åt ett annat håll, skakar sin
maracas och rör sig i takt, fortsatt leende.
Modellerna som smittats av Julias frejdiga stil, drar sig samman i en
ring. Karin blåser bubblor. Julia nappar åt sig Gretas maracas, viftar
med den några gånger men tröttnar och lämnar tillbaks den. Hon ägnar
sig istället åt Karins bubblor. Vad gör man med såpbubblor? Julia slår
efter bubblorna med sin färgglada käpp. Greta protesterar. Förstör inte
Karins bubblor! Hon tar sin maracas och drämmer den i Julias axel.
Julia blir uppiggad; Ska vi busa? Skrattande slår hon pinnen mot Gretas
arm. Karin rycker ut till Gretas försvar, blåser bubblor rakt i Julias
ansikte. Skrattande gör modellerna sin sorti. (Sagoberättaren)
Stämningen mellan de vita clownerna är lekfull och busig. Julias (fart och fläkt)
frejdiga sätt att röra sig har smittat av sig. Till en början lekar alla med sitt
föremål. Julia är den som bryter av. Hennes sätt att slå sönder såpbubblorna
möts av ett ogillande. Greta (i danstakt) och Karin (jag vill visa men snabbt) blir
arga. Båda ger sig på Julia men skrattande. Alltså ett låtsasbråk.
Detta är Karins favoritclown: ”Jag tyckte nog bäst om den vita clownen. Jag vet
inte riktigt varför men det kändes liksom mest jag. Jag gillar det lite mer
filosofiska poetiska, lite mer eftertänksam än dom andra”(logg). Hos Julia vilar
inga ledsamheter. Tvärtom! Hon uppfattas som social och vill leka med de
andra. Hos Greta finns ilskan men den omvandlas snabbt till skojbråk.
Underliggande tema är undersökning av gruppen, samhörigheten och hur man
handskas med en provokation? Leken är i någon mån tillbakahållen. (Forskaren)
Luftpussar
Modellen Arne är klädd i knäkorta vita byxor, vit t-shirt och svart hatt.
Läpparna är svartmålade, lyser mot det vita ansiktssminket. En
effektfull lek med svartvitt. Han tar några steg, känner med handen
framför sig, som om där finns en vägg. Han tar tag i det imaginära
handtaget och öppnar dörren. Han stiger in i rummet och stänger om
sig. Han känner med handen längs den tänkta väggen, blir stående ett
ögonblick, lutad mot väggen, innan han, i maklig takt, lunkar runt ett
varv i rummet. Händerna vilar på ryggen.
Modellen Klas kikar fram bakom skärmen, drar tillbaks huvudet och
gör entré från andra sidan skärmen. Han är klädd i en lång kjol
blommig blus och damhatt. En blomma är nerstucken i kjollinningen
och på fötterna bär han överdrivet stora skor. Runt ena armen dinglar en
handväska. I handen håller han en cigarr, en liten genomskinlig duk och
en speldosa. En strängt upptagen vit clown går gungande steg runt på
catwalken, vevar på en speldosa och blossar på cigarren. Han snurrar
runt, vrider huvudet vill verkligen visa upp sig. Han viftar med duken
och höfterna gungar i takt. Klas är allvarlig, trots att publiken skrattar
gott.
Arne känner efter med händerna om den imaginära väggen finns kvar.
Det gör den. Arne öppnar dörren till det imaginära rummet med det till
111