KARNEVAL I KLASSRUM –KUNSKAP Pà HJUL

det vill säga satte den levda kroppen i fokus. Människor upplever världen genom
sin kropp och med kroppen handlar hon i världen. Kroppen kan sägas vara
personlighetens subjekt. I clownarbete är kroppen ett viktigt instrument för
upplevelse och förmedling av känslor.
Paul Ricoeur (1977) har utvecklat tanken om en kritisk hermeneutik. I Ricoeurs
dryftning av möjlighet till ett kritiskt element är spänningen mellan tillhörighet
och distans en dialektisk relation. Tolkningen gäller samspelet mellan text och
läsare. Enligt Ricoeur är texten autonom och tolkningen är en produktiv
verksamhet, inte en rekonstrukion. Steinsholt (1997) har i boken Refleksjon og
ettertanke utförligt analyserat utvecklingen av en fenomenologisk hermeneutik
hos Heidegger och Gadamer. Steinsholt har inspirerat mig i förståelsen av både
Gadamers och Ricoeurs bidrag till en mera postmodern förståelse av både
förklaring och reflektion. Steinsholt (a.a.: 208) skriver om Gadamers begrepp
horisont och betydelsen av en gemensam delad tradition, som ger läsaren
möjlighet att förstå texten:
En horisont er ikke et sett med avsluttende kontekster, men et flyktig synspunkt som
både teksten og leseren kan utvikle seg fra. Horisonten er den visjonsrekke som
inneholder alt som kan bli sett fra et bestemt sted. Hvis vi knytter dette til den
tenkende bevissthet kan vi tale om horisontens sneverhet, om en mulig utvidelse av
horisonten og at det er mulig å åpne opp en ny horisont. Det å ha en horisont betyr
ikke å være avgrenset til det som står oss nærmest, men å være i stand til å overskride
den (Steinsholt, 1997: 208).
En poäng som understryks i Steinsholts dryftning av en fenomenologisk
hermeneutik är:
Tolkning er en ”evigvarende” hendelse; et dynamisk samspill, en leken bevegelse hit
og dit som aldrig roer seg ned og aldri blir ”fullendt” Det finnes ingen definitiv lesing
slik at vi kan etablere Tolkningen en gang for alle. (Steinsholt, 1997.: 256 f).
Steinsholt påpekar nödvändigheten av en genreförståelse som innebär att texten
måste värderas utifrån sig själv. I mitt arbete betyder det att clownarbete ses som
arbete inom en konstform. En grundläggande förförståelse av konstens möjlighet
att öppna för bearbetning av människans villkor ligger som en tradition i arbetet.
3.2.1 Forskningslogik och etnografisk inspiration
Karaktäristiska drag för en kvalitativ studie är fokus på fältet, självet är
instrument, studien har tolkande karaktär. Den kvalitativa studien är dessutom
expressiv och en röst finns närvarande i texten. Uppmärksamhet finns mot det
enskilda, samt det sätt vari genom trovärdighet bestäms. Allt vi vet om världen
är alltid ett resultat av undersökning, det är medierat av vårt tänkande (Eisner,
1998). Jag uppfattar att min studie stämmer mot dessa kriterier. Frågan om
studiens trovärdighet behandlas närmare i avsnitt 4.7.
Bengt Starrin och Per Gunnar Svensson (1994) beskriver kvalitativ analys som
FEI-sökande, det vill säga den har som målsättning att vara företeelse-,
egenskaps- och innebördssökande. I min avhandling söker jag förstå det som
händer i clownarbetet och elevernas upplevelser av sitt meningsskapande. Det
finns flera vägar att gå för forskaren. Forskaren kan utgå från en teori och
72