KARNEVAL I KLASSRUM âKUNSKAP PÃ HJUL
KARNEVAL I KLASSRUM âKUNSKAP PÃ HJUL
KARNEVAL I KLASSRUM âKUNSKAP PÃ HJUL
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
enskild funktion beskrivs. Min avsikt är att tydliggöra för läsaren de<br />
meningsskapande funktionerna och hur jag tänker kring dessa.<br />
2.1.1 Spår av clownen<br />
Teatern har förmodligen sitt ursprung i riter och ceremonier men också i<br />
”människans uråldriga lust att i bestämda situationer låtsas vara en annan”<br />
(Tjäder, 2008: 14). När det gäller tragedi och satyrspel finns ett troligt samband<br />
med hyllandet av Dionysos. Komedin är sprungen ur karnevaliska upptåg som är<br />
ännu äldre men osäkerhet råder. Ordet komedi kommer från komos som betyder<br />
glatt, gycklande sällskap (Tjäder, 2008: 24). Mimen 15 , improvisationsteater med<br />
rötter i tidigare gyckelspel (Tjäder, 2008), har även den sitt ursprung här. I det<br />
romerska riket fanns den fars som möjligen var en föregångare till commedia<br />
dell’arte nämligen den atelleanska farsen 16 . Här fanns vissa fasta typer som<br />
girigbuk, den skrävlande stridskämpen, frossaren och de unga älskande.<br />
Aktörerna bar mask. Även satiren tros ha sina rötter i det romerska riket (a.a.).<br />
När de komiska gestalterna så småningom försvann från scenen och hamnade på<br />
gator och torg fick de en rad olika benämningar som narr 17 , gycklare, taskspelare<br />
och vagabond. Under medeltiden och senare renässansen underhöll och roade de<br />
sin samtid med konster. Artisterna förde ett riskfyllt liv. De balanserade ofta på<br />
gränsen till det tillåtna. En gycklare som gick över den tunna linjen mellan det<br />
tillåtna och det otillåtna riskerade att straffas genom att hängas upp i tungan.<br />
Gycklaren uppträdde ofta ensam och den egna kroppen var medlet med vilket<br />
han berättade sin historia (Fo, 1989).<br />
Narren och den heliga dåren<br />
Narrar och dårar var ”de permanenta, legitimerade bärarna av<br />
karnevalsprincipen i det dagliga livet” (Bachtin, 1965/2007: 19). De var inga<br />
skådespelare utan uppehöll sig ”i gränslandet mellan liv och konst” (a.a.: 19). De<br />
var inte heller några särlingar eller dumbommar (i vardaglig bemärkelse) eller<br />
komiska aktörer. De spelade inga roller utan var och förblev narrar och dårar i<br />
alla livets situationer (a.a.)<br />
15 Namnet kommer från grekiskans mimesis det vill säga avbildning. Det som menades<br />
var förmodligen att mimen avbildade vardagslivet, till skillnad från tragedin och<br />
satyrspelet. Kvinnor fick för första gången uppträda och aktörerna saknade mask<br />
(Tjäder, 2008: 45-46).<br />
16 Uppstod i staden Atella i det romerska riket.<br />
17 Nationalencyklopedien http://www.ne.se/ 30.08.2010<br />
Narr - en vanligtvis egendomligt klädd person som i tal och åtbörder uppträder<br />
löjeväckande i syfte att roa åskådarna. Narrarna hörde från medeltiden till<br />
marknadsgycklarna men kom under senmedeltiden att förknippas med fastlagsupptågen.<br />
Hovnarr – professionell skämtare och gycklare, anställd hos en storman eller en furste.<br />
Yrket har antika anor men förknippas främst med den europeiska medeltiden och<br />
renässansen.<br />
Gycklare – en term som använts om kringvandrande artister sedan 1500-talet och ofta är<br />
nedsättande. Under 1900 talet har gycklaren uppfattas som symbol för protest och satir.<br />
35