KARNEVAL I KLASSRUM –KUNSKAP Pà HJUL

dikter om elevernas clowner, samtidigt som en metodisk väg till
forskardistansering söks, vilket det vetenskapliga anspråket kräver.
Dikten lyfter känslor i förgrunden och ställer ögonblick av verklighet under
lupp, menar Leavy (2009: 63). ”Poems, surrounded by space and weighted by
silence, break through the noise to present an essence.” Det finns olika sätt för
forskaren att använda sig av dikt som representation. Ett exempel är narrative
poetry, vilken betonar berättelsen. Lyric poetry används, i de fall dikten lyfter
fram känsloögonblick (a.a.). Etnografisk poesi eller poetisk hermeneutik är
andra namn för narrativ diktning men också de engelska termerna research
poetry, interpretive poetry eller investegative poetry används (a.a.).
Enligt Leavy har användning av dikt, som representation i forskning, ökat under
senare år. Det handlar om att måla en känslobild. Mening springer fram både ur
språket och ur tystnaden. Den vägledande tanken är att dikten kan ge ny insikt,
ett nytt perspektiv. Dikten är inte enbart ett nytt sätt att presentera sin forskning.
van Manen (1990: 112) skriver om tystnaden ”silence is not just the absence of
speech or language /…/ the deep truth of the poem lies just beyond the words, on
the other side of language.”
Nordiska forskare som på olika vis använt sig av diktform är exempelvis Marja
Schuster (2006) och Sol-Britt Arnolds-Granlund (2010). Schuster har i sin
forskning, som är en hermeneutisk studie av asymmetri och ömsesidighet i
sjuksköterskors möten med svårt sjuka patienter, transkriberat sina intervjuer i
diktform. Hon menar att det poetiska språkets styrka finns i långsamheten. Hon
refererar till van Manen (1990) och menar att formen dikt lyfter fram textens
tomrum, som ibland talar högre än texten. Hon förstår dialektiken mellan att
vara tyst och att tala som en aspekt av meningsskapande. Schuster (2006:)
skriver: ”Dikten bjuder in till delaktighet men också till distans eftersom delarna
i dikten framträder tydliga”. Den hermeneutiska forskningens krav på närhet och
distans blir således tillgodosett.
Arnolds Granlund har undersökt pedagogiskt drama i samband med personer
som har fysiska och kommunikativa funktionsnedsättningar. I en artikel som
refererar till hennes avhandling i ämnet, funderar författaren över ”hur ett sådant
projekt kan återges så att också de mest subtila kvaliteter som finns bortom det
uppenbara kan bli synliggjorda” (Arnolds-Granlund, 2010: 71). Svaret hon ger
är hermeneutisk tolkande ansats och en poetisk hermeneutik.
Min analys går, via skapandet av saga som representation, till dikten. Min
förhoppning är att tomrummen talar högre än texten och att de betydelsebärande
kärnor, som ikläds diktens form, kan komma att skapa ytterligare förtätning.
3.4 Fenomenologisk meningskoncentrering
Vilka erfarenheter har eleverna som befinner sig i klassrummet, i sin livsvärld,
gjort vid mötet med fenomenet? Vad har de upplevt i förhållande till fenomenet
clownarbete? Vilka situationer påverkar deras erfarenhet av fenomenet? Dessa
frågor är relevanta i en fenomenologisk analys. Giorgis (2009) fenomenologiska
meningskoncentrering som jag arbetat efter, handlar som namnet gör gällande
om att koncentrera eller förtäta meningen. Från det stora materialet som här
utgörs av elevsamtalen går vägen över till en kort grundläggande beskrivning
77