KARNEVAL I KLASSRUM –KUNSKAP Pà HJUL

Överlevnad och den kraft som finns i skrattet och minnet av Underhållaren som
lärt sig värdet av att dansa och blåsa såpbubblor mot skyn.
Vetskap om att en människa kan rymma bråddjup och minnet av
Gränsöverskridaren som vet att den som trippar på tå också inombords kan
rymma en argsint tant som slåss med en tratt
En träning i att säga ifrån, stå för sin åsikt och minnet av Ifrågasättaren som
vägrar leka bara för att alla andra leker.
Förståelse för att en vädjan om hjälp inte är ett tecken på svaghet utan styrka
och minnet av Ställföreträdaren som griper in och formulerar en bön om hjälp.
Eleverna är unga människor, tretton och fjorton år gamla. De har knappast
befunnit sig i de situationer de gestaltar men genom gestaltandet har de vidgat
sitt inkännande och sin medkännande förmåga vilket kan hjälpa dem att fatta
kloka beslut (fronesis), en kunskap som sitter i kroppen (Gustavsson, 2009).
7.2 Resultatdiskussion
Vad räknas som viktiga kompetenser i dagens och morgondagens samhälle?
Jørgensen (2008: 22) menar att skolans uppgift borde bestå i att erbjuda både
vetenskapligt kunnande och personlig utveckling. Tillsammans utvecklar delarna
elevernas förmåga att tänka. En ständig polarisering gagnar inte skolan och
samhället. Ett helhetstänkande behövs för att skapa sammanhang. Gardner
(2006) pekar på fem sätt att tänka som han menar är av betydelse för framtiden.
Dessa kan sammanfattas i orden: disciplinerat, syntetiserat, kreativt, respektfullt
samt etiskt. Även han förordar således en holistisk syn med både bredd och djup
samtidigt som det finns utrymme för förändring. Sidorkin (1996) som undersökt
välfungerande skolor betonar vikten av att egenskaper som complexity, cicility
och carnival genomsyrar undervisningen.
Hur stämmer dessa tankar, som poängterar vikten av helhetstänkande, kreativitet
och etiskt tänkande, med det clownarbete som undersökts? Genom att identifiera
clownens funktioner både i ett historiskt perspektiv och i ett nutidsperspektiv har
jag beskrivit clownen som en underhållare, en gränsöverskridare, en
ifrågasättare, en ställföreträdare och en sörjare.
Dessa meningsskapande kunskaper kan även beskrivas på följande sätt: (1) att se
på sig själv och sin omgivning med humor, att kunna acceptera och skratta åt
egna misslyckanden, (2) att kreativt kunna söka nya lösningar, byta perspektiv,
avläsa nya betydelser, (3) att sätta gränser, att ta ställning, säga ifrån och stå för
sin åsikt, (4) att medla, föra andras talan, föra ut budskap, vara trovärdig (5) att
visa medlidande och omsorg, att lyssna, vara tolerant, att erkänna och ta egna
känslor på allvar. Jag tolkar det som att clownarbete som skapande arbete i
skolan är i enlighet med Jørgensens, Gardners och Sidorkins uppfattning.
I den aristoteliska kunskapssynen ryms episteme, techne och fronesis. Fronesis
står för praktisk klokskap (Gustavson, 2009) som rör etik och politik. Nussbaum
(1995) som lyft fram fronesisbegreppet i sin forskning framhåller skönlitteratur
som möjlig plats för att ta del av fronesis. Ingen människa har alla erfarenheter
av svårigheter och konflikter som kan drabba en, men genom litteraturen får vi
del av andras erfarenhet och har möjlighet att utveckla empati. Jag
179