KARNEVAL I KLASSRUM –KUNSKAP Pà HJUL

Erik leker med sexualitet. Han har stöd av gruppen.
Ida vågar ta plats när hon är tillsammans med en vän.
Clara går bortom stereotypen ”utsatt sårbar kvinna”. Hon hittar envishet hos
bagladyn.
Julia släpper fram sin styrka genom att lita till sin improvisationsförmåga.
Carl hittar sig själv och sin hatt, genom att tillåta sig vandra kring och söka.
Per prövar identitet genom att leka med symboler för kvinnlig identitet.
Klas går bortom stereotypen ”farlig luffare”. Han upptäcker att luffaren är en
pappa och har känslor, kan känna saknad.
4.4.7 Sammanfattning av mönster i dikterna
Rytmdikterna beskriver lek med identitet och hur iscensättning av clownen gått
till. Clownens meningsskapande funktioner återfanns. Mest frekvent var
gränsöverskridaren vilket stämmer med att denna åldersgrupp ofta och gärna
sysslar med identitet. Vem är jag och vem skulle jag kunna vara? Underhållare
hittas ofta, ställföreträdare och ifrågasättare mer sällan. Sörjaren blev synlig när
eleverna gestaltade luffaren och bagladyn. Mötesdikterna beskriver elevernas
dialog, med sig själv, med andra, med den utsatta och med läraren. Portätten
med haiku tydliggör transformationen, en förändring har skett. Något har
inträffat, det kan vara de andra elevernas närvaro, eller ett föremål som väcker
känslor och som lett till förändring, lärande.
4.5 Reflexiv tolkning av empiri gestaltad som saga och dikt
Den första nivån i den reflexiva tolkningen (Alvesson & Sköldberg, 2008)
utgörs av den interaktion med empiriskt material som skett. Där har kritiskt
resonemang kring val av informanter och hantering av intervjusituationen skett
under tid och finns återgiven i metoddelens validitetsdiskussion. Den andra
nivån, tolkningen, har skett i och med skapandet av sagans tre kapitel. Genom att
i sagan infläta forskarens röst, har jag försökt lyfta analysen till en högre
tolkningsnivå där bakomliggande orsaker diskuterats. Efter varje avsnitt har jag
sedan genom att koncentrera aspekter i matriserna, sökt efter mönster och
diskuterat dessa i efterföljande text. Jag har haft hjälp av läraren som varit
närvarande i klassrummet som kommit med synpunkter kring min tolkning av
det som poetrösten gett uttryck för.
Den kritiska tolkningen, som är det tredje steget i den reflexiva tolkningen,
handlar om, språkets verklighetsanspråk. Kan verkligen en saga beskriva det
som sker i ett klassrum? Alla scener som finns i sagan går att återfinna i
videofilmerna och kan på detta vis sägas ”ha hänt”. Det finns ett systematiskt
nedlagt arbete i grunden. Jag har valt att vandra mellan formaspekten och det
som ”har hänt”, vilket jag uppfattar ha varit en hjälp att komma bortom
materialet, innanför det yttre skeendet, risken för empirism som Alvesson &
Sköldberg (2008) menat kunnat uppstå har minskat för minskat.
Forskningen görs i ett rådande skolpolitiskt sammanhang. Synen på kunskap är
intressant och i valet av mitt forskningsområde visas min syn på vikten av en
153