KARNEVAL I KLASSRUM –KUNSKAP Pà HJUL

Figur 4. Scener med august och aspekter knutna till dem.
Figur 4 visar ett exempel på hur de åtta scenerna med august delats upp i
aspekter varav tre aspekter är synliga här, nämligen atmosfär, handling och
individer (i vänstra kolumnen).
En saga innehåller en mängd bilder som följer efter varandra och läsaren blir
medskapare. Min strävan var som jag beskrivit i inledningen till detta kapitel:
… att livet i clownarbetet ska stiga fram och fastna på näthinnan hos läsaren. Läsaren
ska tänka ”jag var där”. Då måste berättelsen leva i sig, tillåta mellanrum, som bjuder
in läsaren att skapa egna bilder av det som egentligen skedde, det speciella.
Sammanfattningsvis har den första berättelsen om august och de två följande
kapitlen skapats från del till helhet. Fokus, som i beskrivning (moment 2) av
scenen låg på innehållet, flyttas i den avslutande analysen (moment 4) över mot
form. För att skapa sagan har jag många gånger vandrat fram och åter mellan
filmerna, scenerna och sagan. Min förståelse av fenomenet har ökat genom
pendelrörelsen från delar till helhet och tillbaks till delarna. Merleau-Pontys
(1945/2006) kriterier för fenomenologi har uppfyllts: En konkret beskrivning, en
undran över det som händer samt ett sökande efter essensen, kärnan.
I berättelsen om august, som i sin helhet presenteras i 4.2.1, återfinns två röster.
Dessa har tydliggjorts i texten genom markering med olika typografiska stilar.
Forskarens röst, som inleder och beskriver miljön, sätter in personer och
händelser i sammanhang samt tolkar är kursiverad. Sagoberättarens röst, som
gett episoderna sin form av fantasifull berättelse, har markerats med ett indrag i
texten. I arbetet med den tredje clowngestalten (luffaren eller bagladyn) 4.1.5
ingår även en gruppreflexion, en tredje röst, som finns återgiven i avsnittet.
Betydelsen av de perspektiv som gruppen tillför diskuteras efter avsnittet ”På
torget”.
Berättelsen om den vita clownen och luffaren eller bagladyn
Del 4.1.3 ”Modehuset” som handlar om den Vita clownen skapades på liknande
vis som avsnittet ”Cirkus”. Den inledande beskrivningen bestod av två övningar.
Den första övningen var en ”catwalk” som den elegante clownen skulle göra.
Den andra övningen gjordes i grupp om två eller tre personer. Eleverna fick efter
några minuters förberedelse göra en improvisation utifrån de föremål de valt
93