KARNEVAL I KLASSRUM –KUNSKAP Pà HJUL

utopia ta plats. Skillnaden mellan det som är och det som kan bli tydliggjordes
(Derrida, 2006;. Dolan, 2008; Kolle m.fl., 2010 ).
Precis som narren uppehöll sig i gränslandet ”mellan liv och konst” (Bachtin,
1965/2007: 19) uppehöll sig eleverna i ett gränsland. De arbetade i konstformen
clown. De använde clownens kunskap och teknik ihop med erfarenheter från
sina levda liv. De inspirerades av klasskamraternas och lärarens erfarenheter. De
gestaltade sin egen clown. Figur 13 visar det förhållande att clown och karneval
som stigit in i klassrum blir till karneval i klassrum. Det som då sker är att
eleven lär om självet, den andre och om världen. Ett karnevaliskt möte sker i
klassrummet. Jag tolkar detta som den lek som leker oss som Gadamer skrev om
(1960/1985)
Clown
och
karneval
Performance
Karneval i
Klassrum -
Dialog
Dramapedagogik
Clown i
klassrum
Kunskap om självet, den andre, om världen
Figur 13. Karneval i klassrum.
Sidorkin föreslog att skolans officiella kultur borde ge plats för karnevaliska
möten, kortvariga till sin natur. Vardagen tar över men det andra livet finns i
minnet och återkommer. Bägge världarna behöver varandra (Sidorkin, 1996).
För att bryta ner stelnade strukturer, och skapa nya flexibla funktioner och mer
kreativa strukturer, föreslår han att andra funktioner än kontrollfunktioner införs.
Det lärande som sker i karnevalens klassrum handlar om praktisk klokskap som
etiska frågor, existentiella och i förlängningen politiska frågor. Hur ska jag leva
mitt liv och ta ansvar för en värld i förändring, delta i debatt och kunna fatta
kloka beslut för människor, samhälle och miljö i en globaliserad värld (Giddens,
2005; Ziehe, 1994)?
Konklusionen av det forskningsprojekt som redovisats i avhandlingen är i
samklang med Gustavssons (2009) konklusion. I Gustavssons analys av olika
kunskapsformer föreslår han en tredje väg för skolan i framtiden: att skapa
utrymme för tre kunskapsformer som alla behövs i god undervisning, nämligen
182