KARNEVAL I KLASSRUM –KUNSKAP Pà HJUL

handlingen, loopar i en utveckling, stark gestaltning, spännande innehåll
i scen och liknande företeelser. Jag noterade även hur eleverna skapat
clownen, rekvisita, kläder och kroppsspråk. Jag fick på så sätt en god
kännedom om mitt videomaterial. Jag transkriberade och sammanställde
delar ur materialet som så småningom blev till en saga i tre avsnitt och
gick sedan ytterligare ett steg mot förtätning genom att skapa dikter.
Videomaterialet, som kom till användning i skapandet av berättelse och
dikter, kompletterades med citat från loggar och intervju.
• Resultatet i kapitel 5 svarar främst mot forskningsfråga1 b. De är här
elevernas reflektioner i intervjun över det som hänt som fokuserats. Hur
reflekterar de över sina konstruktioner av sig själva som clowner? Även
elevernas skriftliga reflektioner i loggen efter varje workshop, samt efter
avslutat arbetet, lämnar ibland material till analysen. Främst tjänstgör
det som kontrollmaterial, intygar, förstärker eller förmildrar det som
eleverna sagt i intervjuerna. Intervjuerna analyseras med Giorgis
fenomenologiska metod (2009).
• Resultatet som redovisas i kapitel 6 handlar om lärarens roll och svarar
mot forskningsfråga 2. Vad karaktäriserar lärarens bidrag till det
konstdidaktiska arbetet? Underlaget består av intervju med läraren samt
av videomaterialet, således både reflektion och handling. Intervjun med
läraren transkriberades och en lärarberättelse skapades med
utgångspunkt i de tre valda teman som intervjun kretsat kring. Utifrån
lärarberättelsen och vad som blivit synligt i videomaterialet skapades en
typologisering av de uppgifter som läraren haft i clownarbetet
Forskningsfråga 3 om betydelsen av det meningsskapande kunskapandet
diskuteras i kapitlet 7.
3.8 Forskningsmetodiska överväganden
I och med att jag besökte och observerade eleverna och läraren i klassrummet
kom jag dem in på livet. Det är ett förtroende som måste förvaltas. Här kan i
vissa avseende bli en konflikt mellan etik och lusten att komma med angelägen
forskning. Forskning kring unga människors clownarbete innebär att närgånget
beskriva dessa i situationer där de är sårbara och tydliga. Som forskare har min
strävan varit att förvalta förtroendet eleverna gett mig genom att söka det mest
möjliga idiomatiska språket för berättelserna om clownarbetet. Därför valdes
narrativ (saga) och poetiskt etnografi (dikt) som framställningsformer. Av
samma anledning har jag valt att inte låta inspelat material eller fotografier ingå
vid sidan av skriven text. Frågan som infinner sig blir, om de resultat som min
forskning visar kan anses som giltiga. Jag inleder med att problematisera frågan
om etik och visa de mått och steg som jag tagit för att värna om respondenternas
integritet. I det följande diskuterar jag etiska aspekter på min forskning samt
dess giltighet.
3.8.1 Forskningsetik
Innan jag påbörjade studien i klassrummet besökte jag klassen och berättade om
clownarbetet. Eftersom studien rör minderåriga var nästa steg att tillfråga
85