KARNEVAL I KLASSRUM –KUNSKAP Pà HJUL

Upplevelsen av att utforska det okända, gör ibland att de hittar mindre kända
sidor hos sig själva. De får tillgång till nya egenskaper, känslor och beteenden.
De reflekterar över sociala och samhälleliga strukturer i relation till sig själv och
clowngestalten.
5.3 Sammanfattning av elevernas reflektion kring meningsskapande
De filosofiska djupen som Bachtin (1965/2007) talar om som är en del av
karnevalen kom till uttryck i intervjusamtal, i reflektioner, i loggar och i samtal.
I kapitel 5 har elevernas självutvärdering legat till grund. Ett axplock: ”Clownen
är mer som ett andra jag för jag är inte som vanligt. Det visar mig inuti. Jag har
nog fler andra jag”, säger Anna. ”På något vis är Luffarclownen en del av mig.
Det visste jag inte innan, bara att jag var ensam”, säger Ida. ”När jag letade
clownen skapade jag själv, inte inifrån. Sen blandade jag lite med något jag
sett”, berättar Alex.
Övningar och scener har fungerat som medierande verktyg. I elevernas
iscensättningar av sig själva, finns ett experimenterande med identitet/självbild,
Det ger en möjlighet till utvidgning av självbild, som kan uppfattas
framåtsyftande, som en sorts förberedelse för framtiden. En möjlig psykologisk
tolkning är det som Sandvik (2009) beskriver, det tvillingsökande självet också
kallat ”alter ego”, Det är ett självobjekt som är samhörighetsskapande i
spänningen mellan det grandiosa och det idealsökande självet.
De förhållanden som eleverna funderar kring och som artikuleras i intervjuerna,
rör sig kring den egna identiteten och kamraternas gestalter. Många funderingar
kring den som är marginaliserad uttrycks. En etisk kunskap, förmåga till
inlevelse och empati har utvecklats genom att iscensätta sig i den utsattes gestalt.
Det som har beskrivits i detta kapitel är fenomenet clownarbete såsom det
upplevs av eleverna. Fenomenet har studerats med stöd av fenomenologisk
meningsförtätning. Det är inte de individuella erfarenheterna utan fenomenet
som sådant i all sin variationsrikedom som jag strävat efter att återge. I kapitel
sju studeras clownarbete ur ett annat perspektiv, nämligen lärarens perspektiv.
Fokus ligger på lärarens berättelse om clownarbete i skolan.
164