KARNEVAL I KLASSRUM –KUNSKAP Pà HJUL

exempel på clownuttryck (mimesis) fungerar detta som ramverk och inspiration,
inte som något tvingande. Eleven använder sig av känslor som den bär på
(expressivt) men prövar likaväl nytt och influeras av omgivningen. Det som
eleven så småningom producerar sker i samspel med läraren, andra deltagare,
den egna reflektionen, uppgiften och tekniken.
Med begreppet existentiell menas det som rör eller är avgörande för människors
existens. 59 De handlar om frågor som har att göra med mening, den yttersta
orsaken till vårt liv, eventuellt liv efter döden och frågor om ansvar och frihet. 60
I enlighet med min förförståelse av arbetet med clown menar jag att konstformen
öppnar för reflektion kring frågor om identitet och livsfrågor. Clownen berör
genom sin impulsivitet och oförmåga att förställa sig. Den ställer frågor på sin
spets och öppnar sin publik. Hos eleven som arbetar med clownen väcks frågor
om existens till liv. Vi ser oss själva i clownen. Den sorg och den glädje som
clownen visar är allas sorg och glädje.
I min teoriförståelse står clownen och clownens möten i centrum. Clownens
betydelse i historisk belysning men också i nutid har diskuterats med hjälp av
litteratur och genom intervjuer med verksamma clowner. Clownens
meningsskapande funktioner beskrevs som: underhållare, gränsöverskridare,
ifrågasättare, sörjare och ställföreträdare. Begreppet karneval beskrivet av
Bachtin och begreppet dialog i överensstämmelse med Bubers Jag−Du och
Jag−Det är viktiga delar av den teori som min empiri kommer att betraktas ur.
Ett dramapedagogiskt- och ett performanceperspektiv med centrala begrepp ur
de bägge perspektiven lämnar också viktiga bidrag till min teoriförståelse av
clownen i en klassrumskontext.
59 http://www.ne.se/sve/existentiell Hämtat 2010-03-14.
60 Giddens formulerar sig så här: Existentiella frågor bygger på följande: existensen och
varat, det ändliga och människan, upplevelse av andra, självidentitetens kontinuitet
(Giddens, 2005: 70).
66