KARNEVAL I KLASSRUM –KUNSKAP Pà HJUL

den andre har ägt rum i det egna kroppsliggörandet. En resa har skett från
prefiguration via konfiguration och till refiguration. De har börjat om på nytt och
på nytt, via delvis andra stigar men med clownen i sikte och som mål.
Den andra forskningsfrågan handlade om lärarens bidrag. Läraren fick en
medierande funktion i elevernas clownarbete. Hon byggde en byggnadsställning
med hjälp av dramapedagogiska verktyg som skapade en tillåtande atmosfär och
öppnade för dialog. Hennes medierande funktioner har jag sammanfattat i fyra
begrepp: att förbereda, förtälja, förlösa och fördjupa. En samverkan har skett på
olika plan. Läraren växlade mellan att initiera modellärande, eget utforskande,
kroppsliggörande och språkliggörande i artikulation samt i logg och samtal.
Den tredje frågan är en tolkningsfråga, som diskuteras belyst av svaren på de
föregående frågorna. Frågan handlar om betydelsen av det meningsskapande och
det kunskapande som skett i arbetet med clownen. Jag har konstruerat en modell
(figur 12), där clownens identifierade meningsskapande funktioner i dåtid och
samtid har sin motsvarighet i klassrummet, något som fortsatt forskning om
clownen kan bygga vidare på. Dåtidens och nutidens clowner har kompletterats
med en tredje ring som visar det meningsskapande som skett i elevernas arbete
med clown. Citat från dikterna som är mina tolkningar av elevernas
iscensättning av sig själva som clowner illustrerar meningsskapandet
177