Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 108 effekterna på svensk skogsindustri mindre tydliga och man kan inte utesluta att svensk skogsindustri till och med vinner i konkurrensen. Som diskuterats ovan är den modell som används statisk i den meningen att utvecklingen av virkesförråd, och därmed produktionsmöjligheter, inte påverkas av en förändring av efterfrågan. I varje fall på lång sikt skulle vi förvänta oss att ökad efterfrågan på skogsråvara ökar lönsamheten i skogsbruket, vilket påverkar aktiviteten, med mer skog som följd. Ett sådant scenario är möjligt, inte minst när efterfrågeförändringarna drivs av en global politik och globala förändringar. Dels kan nya marginella marker tas i anspråk, dels kan olika former av intensivodlingsmetoder komma att användas.qo Ett sätt att beakta den typen av effekter i simuleringarna är att göra en exogen förändring av produktionsmöjlighetskurvan: Vi kan alltså anta att skogsägarna reagerar på miljö- och klimatpolitiken genom att intensivodla skog, vilket kan illustreras med att mer skog finns tillgänglig på lång sikt. I scenariot med levande skogar skulle det kunna innebära att minskningen av produktionsmöjligheterna helt elimineras till följd av ökad produktivitet i skogsbruket. I Brännlund med flera (2009) görs en analys av effekterna av intensivodling under olika antaganden om hur produktionsmöjligheterna påverkas. Några av scenarierna i Brännlund med flera (2009) sker under antagandet att sammansättningen av skogen förändras som en följd av intensivodling. Intensivodling innebär i vissa fall kortare rotationsperioder på grund av ökad gödsling eller mer snabbväxande träd. Vidare kan intensivodling innebära att sammansättningen av trädslag förändras i riktning mot mer gran och contorta. Sammantaget kan dessa möjliga förändringar innebära att produktionsmöjligheterna vrids mer i riktning mot massaved och brännved, vilket illustreras i figur 6.2 (Brännlund med flera, 2009). Den heldragna svarta linjen visar skogsbrukets produktionsmöjlighetskurva i utgångsläget, alltså hur produktionsfördelningen av olika kombinationer av sågtimmer respektive massaved/brännved kan se ut 19. Exempelvis kan det bli lönsamt att gödsla skogen i större utsträckning, och/eller att intensifiera nyttjandet av mer snabbväxande trädslag som grankloner och contorta (se Larsson med flera, 2009, för en genomgång av olika metoder att öka den skogliga produktionen). 108
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 109 Sågtimmer figur 6.2. Produktionsmöjlighetsmängden med och utan intensivodling. Miljoner me. 100 80 60 40 20 0 0 20 40 Källa: Brännlund med flera (2009). 60 80 100 Massaved/brännved varje år, givet den skog som finns. Kurvans form visar att om man väljer att producera maximal mängd råvara, som är lämplig som massaved eller för energiändamål, kan man få ut drygt 60 miljoner mefub (nettoavverkning), vilket då betyder att det inte blir något utbud av sågtimmer. Om man däremot väljer att inte ta ut någon massaved, kan man ta ut ca 45 miljoner me sågtimmer. Att produktionsmöjlighetskurvan har denna form illustrerar att en relativt stor andel av skogsbeståndet går att använda som massaved/brännved och en relativt liten andel går att använda som sågtimmer. Om vi tills vidare antar att den svarta heldragna linjen kan ses som en approximation av produktionsmöjlighetskurvan, utan intensivodling, innebär antagandet att intensivodling inte påverkar skogens sammansättning utan ett skift uppåt av produktionsmöjlighetskurvan, vilket illustreras av den grå kurvan. Den visar en 50 procentig ökning av produktionsmöjlighetsmängden, men med samma struktur på skogen. Vi kan dock inte utesluta att skogens struktur ändras som en följd av intensivodling. Exempelvis leder ökad gödsling till att träden växer snabbare, vilket kanske ger en kvalitet på biomassan som i större ut - sträckning lämpar sig för massatillverkning och/eller för energiändamål. Om så blir fallet kommer produktionsmöjlighetskurvan inte bara att 109
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 107: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?