Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 118 utom för skillnader i inkomst mellan länder, finner man en förväntad skadekostnad på ca 0,38 kronor per kilogram CO 2. Sammantaget kan man säga att skogssektorns roll i växthusgascykeln inte är fullt ut internaliserad. Skogsägare kompenseras inte för att de bidrar med minskade utsläpp på grund av ökad tillväxt i skogen eller på grund av andra förändringar i skogsbruket. Inte heller internaliseras de substitutionseffekter som uppstår när avverkad skog omvandlas till energi och skogsprodukter av olika slag. Beroende på antaganden kring substitutionseffekter och värdering av koldioxid kan skogens värde, sett ur detta perspektiv, vara betydande. Vi återkommer till dessa frågor i det avslutande kapitlet. 7.3. Jakt , rekreation och friluftsliv Skogens roll som bas för rekreation, jakt och fiske är oomtvistad. Det faktum att Sveriges yta till stor del är täckt av skog är naturligtvis en bidragande orsak till detta, i kombination med att jakt och fiske är vår ursprungliga näring och tidigare var en viktig förutsättning för överlevnad. I dag har jakten och fisket framför allt blivit rekreativ till sin karaktär, även om inte minst älgjaktens strikt ekonomiska betydelse inte ska underskattas. Av skogens sociala värden är det nog tveklöst så att rekreationsvärdet är det viktigaste, vilket också återspeglas i den forskning som finns kring skogens värden. En god överblick över forskningsläget och vad vi vet om värdet av rekreation och jakt ges i en relativt ny sammanställning av Fredman med flera (2008). Nedan ger vi en kort resumé av forskningsläget, framför allt för Sverige, om svenskars värdering av rekreation och friluftsliv. Det går naturligtvis inte att säga exakt vad själva skogens bidrag till rekreationsvärdet är, med tanke på att rekreation, inklusive jakt, är en mycket sammansatt vara. 7.3.1. Jaktens värde Det finns i dag ca 280 000 aktiva jägare i Sverige och jakt förekommer i stort sett på all mark där jakt kan bedrivas. Basen för jaktens värde är förstås viltet. Det finns numer en ganska omfattande litteratur kring viltets eller jaktens värde, inte minst i Skandinavien. Studier av Mattsson (1989, 1990) kan nog sägas vara banbrytande för svensk del, medan 118
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 119 Sødal (1989) och Ovaskainen med flera (1992) var de första studierna i Norge respektive Finland. Mattssons studier, liksom de norska och finska, undersökte jaktvärdet med hjälp av en enkät riktad till ett urval av landets jägare. Den svenska studien avsåg jaktåret 1986/87. Enligt den svenska studien uppgick det genomsnittliga jaktvärdet per jägare under jaktåret till ca 9 000 kronor i dagens penningvärde (4 800 kr i 1986 års penningvärde), vilket betyder att det sammanlagda jaktvärdet skulle uppgå till ca 2,7 miljarder kronor årligen. Älgjakten upptog huvudparten av det totala jaktvärdet, följd av jakten på rådjur, hare, skogsfågel och sjöfågel. Intressant med Mattssons studie var möjligheten att dela upp det totala värdet i ett köttvärde och ett rekreationsvärde. Ungefär två tredjedelar av värdet kunde hänföras till rekreationsvärde och återstående tredjedel till köttvärde. Den norska studien, som fokuserade på värdet av älgjakt, och den finska, som fokuserade på skogsfågel, visar på liknande resultat. Sammantaget kan man säga att dessa tidiga studier visade att rekreationsvärdet av jakt är betydande, såväl i absoluta tal som relativt köttvärdet. Studierna visade dess - utom att lagen om avtagande avkastning också tycks gälla på jaktens område. Det vill säga jaktens värde ökar med ökad tillgång på vilt, men i avtagande takt. Den svenska studien från jaktåret 1986/87 följdes upp med en i stort sett identisk undersökning för jaktåret 2005/2006 (Mattsson med flera, 2008). Ett av huvudsyftena med studien var att undersöka eventuella skillnader i värderingen av jakt. Enligt denna senare studie värderas jakten 2005/2006 till ca 11 500 kronor (dagens penningvärde), det vill säga en relativt stor ökning från 1986/87 (närmare 30 procent). Ser man till fördelningen mellan kött- och rekreationsvärde är den oförändrad mellan de båda studierna. Rekreationsvärdet är fortfarande det som dominerar. Ser man till jaktens totala värde beror den dels på jägarnas värdering av jakten, dels på antalet jägare. Antalet jägare har minskat från 300 000 år 1986 till 280 000 i dag, men trots denna minskning har det totala jaktvärdet ökat från ca 2,7 miljarder kronor 1986 till ca 3,2 miljarder 2007. Sammantaget kan man säga att jakt i mångt och mycket har övergått till en fritidsaktivitet starkt kopplad till rekreation. Därmed kan det många gånger vara svårt att isolera jakt från renodlade rekreationsvär- 119
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 117: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?