Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.19 Sida 48
vis kan vi konstatera att den traditionella skogssektorn består av de aktörer
som är direkt kopplade till skogens nyttjande som råvarukälla. Figur
2.1 i föregående kapitel ger en detaljerad bild av flödena mellan aktörerna.
Som figuren visar bygger hela skogssektorn på ett komplicerat samspel
mellan utbud och efterfrågan, och detta påverkas i sin tur av ett antal
yttre faktorer av både marknadsmässig och politisk karaktär.
Som diskuterats har det alltid varit konkurrens om den svenska
skogsråvaran: ska den kokas, sågas eller brännas? Ovan konstaterade vi
att graden av upplevd konkurrens i princip kunde härledas från tillgång
och efterfrågan. Stor tillgång på exempelvis massaved – samtidigt som
efterfrågan på den råvara som är lämplig som massaved är liten – innebär
att massavedspriserna är relativt låga, vilket från massaindustrins
sida kan beskrivas som att det är liten konkurrens om råvaran. Om nu
massaveden får en alternativanvändning, exempelvis som bioenergi,
ökar efterfrågan och med stor sannolikhet priset på massaved, vilket
upplevs som att konkurrensen ökar eftersom nu även massaindustrin
tvingas betala ett högre pris för råvaran, trots att man inte efterfrågar
mer.
I figur 3.1 illustrerar vi fallet med två potentiella användare av massaved:
massaindustrin och energiomvandlingsindustrin (värmeverk). I
utgångsläget är massaindustrins efterfrågan stor, relativt värmeverken.
Det vill säga att vid varje givet pris på råvaran efterfrågas mycket från
massaindustrin, relativt värmeverken. Den totala – aggregerade – efterfrågan
på biomassa är summan av de båda sektorernas efterfrågan vid
varje pris, vilket illustreras av den tjocka, brutna efterfrågekurvan. Vi
ser att, givet utbudskurvan för biomassa kommer all biomassa i utgångsläget
att konsumeras av massaindustrin (Qp), och det pris man får betala
är lika med Pp. Med andra ord finns det ingen konkurrens om råvaran i
utgångsläget. I figuren illustrerar vi vad som kan tänkas hända om energi
av någon anledning blir mer värdefull och driver upp betalningsviljan
för biomassa för energiändamål. I figuren illustrerar vi detta med ett
skift uppåt av efterfrågekurvan för energi. Vi ser att det innebär att den
aggregerade efterfrågekurvan också skiftar uppåt, med följd att marknadspriset
drivs upp till Pq och att massaindustrin minskar sin användning
av massaved till qq M.
Den konkurrens som vi illustrerat kan benämnas direkt råvarukon-
48