Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.18 Sida 20
Skogens roll i den så kallade kolcykeln är viktig och detta reflekteras
inte fullt ut i marknadspriserna på skog, skogsmark, och skogsprodukter.
För närvarande kompenseras inte skogsägare för sitt bidrag, via
ökad tillväxt, till minskade koldioxidutsläpp. Inte heller internaliseras
de substitutionseffekter som uppstår när avverkad skog omvandlas till
energi- och skogsprodukter av olika slag. En internalisering av dessa
värden skulle kunna innebära att mer skogsråvara produceras samt att
fördelningen av skogsråvara mellan olika användningsområden förändras.
Skogen genererar också andra värden av kollektiv karaktär och vår
studie visar att de värden som är förknippade med rekreation och jakt
ofta kan vara betydande; de är dessutom relativt känsliga för förändringar
i skogsbruket och skogens sammansättning.
I boken presenteras exempel på förekomsten av ett antal ekonomiska,
politiska och rättsliga förhållanden som tenderar att leda till ineffektivitet
på de skogsråvarubaserade marknaderna. Dessa inkluderar till
exempel ineffektiva regler för allokering av utsläppsrätter, ineffektiva
tillståndsprocesser i energisektorn och en avsaknad av styrmedel som
på ett fullödigt sätt internaliserar olika miljöeffekter i såväl skogsbruk
och skogsindustri som energiproduktion. Minst lika viktigt är att av -
skaffa snedvridande subventioner i energisektorn samt undanröja regleringar
och direktiv som förhindrar teknikförnyelse. Detta indikerar att
de politiska åtgärder som påverkar skogens utnyttjande så långt som
möjligt bör vara teknikneutrala och i första hand inriktade på att förbättra
marknadsaktörernas möjligheter att göra effektiva val.
Det finns samhällsekonomiska skäl för att kombinera en traditionell
klimatpolitik (till exempel handel med utsläppsrätter) med en teknikpolitik
som är inriktad på breda FoU-insatser. Det kan också vara viktigt
med mer riktade stöd till specifika teknologier och energislag. Detta
beror bland annat på att avkastningen på offentliga FoU-åtgärder ofta
ökar då FoU-stödet planeras i samverkan med praktiska applikationer.
Dessuom kan det vara svårt att i praktiken införa långsiktigt stabila,
teknikneutrala styrmedel som ger tillräckliga incitament för exempelvis
skogs- och energibolag att själva investera i privat FoU. Historiskt har
den svenska energiskatte- och FoU-politiken på energiområdet saknat
långsiktighet, vilket skapat stor osäkerhet om den framtida avkastningen
på företagens FoU. Utvecklingen av skogsbaserade bioraffinaderier
20