Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.19 Sida 64<br />
Sett ur samhällsekon<strong>om</strong>isk effektivitetssynpunkt är den konkurrens<br />
s<strong>om</strong> uppstår bra då marknaden via förändrade relativpriser styr råvaran<br />
mot det användnings<strong>om</strong>råde där den värderas högst. Politiska beslut i<br />
syfte att förändra resursfördelningen kan därmed inte motiveras på dessa<br />
grunder. Beaktas inte <strong>skogen</strong>s värden fullt ut i marknadspriserna<br />
k<strong>om</strong>mer dock inte resursfördelningen att bli den för samhället mest<br />
effektiva. Skogen och skogsmarken tillhandahåller en mängd varor och<br />
tjänster s<strong>om</strong> är kollektiva till sin karaktär och vars värde inte reflekteras<br />
i marknadspriser. Exempel på sådana varor är kollagring, rekreationsvärden,<br />
biodiversitet, jakt och fiske. Konkret k<strong>om</strong>mer detta till uttryck<br />
i bland annat de miljömål s<strong>om</strong> riksdagen fastställt. Detta innebär att<br />
det uppstår en konkurrens mellan renodlade marknadsvärden och de<br />
sociala värden s<strong>om</strong> implicit fångas i miljömålen, men även att det kan<br />
uppstå konflikter mellan de olika miljömålen. Det kanske tydligaste<br />
exemplet på miljömålskonflikter är mellan målen begränsad klimat -<br />
påverkan och levande skogar.<br />
Vilka effekter politiken får på den svenska skogssektorn beror i hög<br />
grad på vilka mål man sätter upp vad gäller självförsörjning. En politik<br />
där Sverige är mer eller mindre självförsörjande med förnyelsebar energi<br />
får med stor sannolikhet kraftiga återverkningar på hela den svenska<br />
skogssektorn och möjligheterna att uppnå andra miljömål relaterade<br />
till skog och natur. Återverkningarna på skogssektorn yttrar sig framför<br />
allt gen<strong>om</strong> den ökande konkurrensen <strong>om</strong> råvaran, s<strong>om</strong> även k<strong>om</strong>mer<br />
att få negativa effekter på svensk skogsindustri. Om politiken inte bygger<br />
på självförsörjning är effekterna till stor del beroende av vad s<strong>om</strong><br />
sker i andra delar av världen.<br />
En isolerad svensk satsning på att ersättning av fossil energi med biobaserad<br />
energi via efterfrågestimulanser (eller bestraffning av fossil -<br />
bränsleanvändning) k<strong>om</strong>mer att leda till ökad import av framför allt<br />
etanol från sockerrör. Priseffekterna på världsmarknaden av en isolerad<br />
svensk ökning är förmodligen små, vilket ger mycket liten stimulans till<br />
ökad produktion av svensk etanol. Det betyder att <strong>om</strong> myndigheterna<br />
vill styra mot svenskproducerad etanol från cellulosa måste dessa ge<br />
direkta subventioner till inhemsk etanolproduktion, men även till produktion<br />
av bi<strong>om</strong>assa (exempelvis bidrag till gödsling och/eller till intensivodling<br />
av skog), vilket i sin tur återigen ger upphov till målkonflikter.<br />
64