Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.20 Sida 75
– den lokala efterfrågan i exportländerna ökar
– avverkningsnivåerna i Baltikum är nära den årliga tillväxten
– införandet av exporttullar på ryskt rundvirke.
Detta har visat sig i minskade importvolymer under senare år, vilket kan
jämföras med 1990-talet då importen ökade med i snitt 14 procent per år.
Importen till Sverige har hittills främst skett från Baltikum, både i
form av barr- och lövved. Nyttjandet av den betydande virkespotential
som finns i Ryssland och Vitryssland begränsas bland annat av dåligt
utvecklade transportsystem. Höga och stigande priser (inklusive exporttullar)
för det ryska rundvirket begränsar också handeln. En annan faktor
som påverkar virkeshandeln med stater från det forna östblocket är
att acceptansen för rundvirkesexport i allmänhet är låg i dessa länder.
Grundinställningen är att utnyttja råmaterialet till fullo och att endast
exportera produkter med högsta möjliga arbetskraftsinnehåll.
Handeln med virkesråvara i Östersjöområdet innebär dock inte
enbart att skogsnationer som Sverige och Finland importerar virke från
Baltikum och Ryssland. Betydande kapital har på senare år investerats
i skogsindustriella anläggningar i flera av länderna kring Östersjön.
Ökad kapacitet i de länderna gör att konkurrensen om den baltiska råvaran
ökar. En sammantagen bedömning är dock att import från Sveriges
närområde inte är en lösning att hoppas på för att dämpa en prisökning
på fiber till de svenska skogsindustriföretagen.
4.2.4. Globala utvecklingstendenser inom skogsindustrin
Den svenska skogsindustrins slutprodukter handlas på internationella
marknader, vilket skapar konkurrenssituationer som är svåra att parera
på nationell nivå. Den förändring som pågår inom den globala skogsindustrin
ökar konkurrenstrycket på svensk industri. Dessa förändringar
kan beskrivas som:
– Efterfrågan och produktionskapacitet för papper och kartong flyttar
alltmer österut, framför allt till Asien, dit Sverige har transportnackdelar.
– Produktionen av massa flyttar söderut, framför allt till Latinamerika,
där länder med lägre fiberkostnader har konkurrensfördelar.
75