Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 114<br />
ringsstudier i den allmänna policydiskussionen kring nyttjandet av miljö<br />
och natur och bestämningen av de olika miljömålen. Vad gäller <strong>skogen</strong>s<br />
värden, s<strong>om</strong> är många och sammansatta, har det under ganska lång tid<br />
gjorts försök att konstruera så kallade skogliga räkenskaper, s<strong>om</strong> inte<br />
bara beaktar timmervärden utan även <strong>skogen</strong>s sociala värden. Ett<br />
avstamp, i alla fall för svensk del, i detta arbete avrapporteras i den statliga<br />
utredningen Räkna med miljön! (SOU 1991a, 1991b). I utredningen<br />
ges ett detaljerat förslag på hur icke-marknadsprissatta miljövaror bör<br />
och kan inkluderas i de svenska nationalräkenskaperna.<br />
Vidare finns i utredningen miljömodifierade nationalräkenskaper för<br />
ink<strong>om</strong>ster från skogstillgångarna 1987 (se Hultkrantz, 1991, 1992). En<br />
uppdatering och utveckling av dessa skogsräkenskaper ges i Eliasson<br />
(1994). En slutsats s<strong>om</strong> kan dras från dessa är att virkesproduktionsvärdet<br />
är helt d<strong>om</strong>inerande. Av de icke-marknadsprissatta värdena är<br />
det framför allt värdet av <strong>skogen</strong> s<strong>om</strong> kolsänka s<strong>om</strong> är av någon större<br />
betydelse. Värdet av bär, svamp och kött (från jakt) uppgick 1991, enligt<br />
Eliasson, till drygt två miljarder kronor, vilket motsvarade ungefär 10<br />
procent av förädlingsvärdet av virkesproduktionen. En brist i studierna<br />
av Hultkrantz och Eliasson, vilken de är medvetna <strong>om</strong>, är att rekreationsvärden<br />
inte är inkluderade. Det motiv man har för detta är de osäkerheter<br />
s<strong>om</strong> då fanns i värderingen av rekreation. Trots bristerna har<br />
dessa tidiga försök att systematisera och uppskatta <strong>skogen</strong>s värden varit<br />
mycket värdefulla och legat till grund för nyare forskning.<br />
Nedan ska vi diskutera de värden s<strong>om</strong> fortfarande kan förväntas vara<br />
mest relevanta ur ett välfärdsperspektiv men s<strong>om</strong> även är tydligt kopplade<br />
till de svenska miljömålen och s<strong>om</strong> är relevanta i ett skogligt perspektiv.<br />
7.2. Växthusgaser<br />
En positiv extern effekt s<strong>om</strong> ofta förknippas med skogsbruk är att <strong>skogen</strong><br />
lagrar kol (eller koldioxid); <strong>skogen</strong> fungerar s<strong>om</strong> kolsänka. Ökad<br />
tillväxt i <strong>skogen</strong>, exempelvis, innebär att inlagringen av kol ökar, vilket<br />
allt annat oförändrat betyder att koncentrationen av växthusgaser i<br />
atmosfären minskar. Att detta är en (positiv) extern effekt beror på att<br />
den s<strong>om</strong> äger <strong>skogen</strong> inte k<strong>om</strong>penseras för denna inlagring; ingen eko-<br />
114