Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.18 Sida 19<br />
s<strong>om</strong> används. Detta talar för ett brett användande av ekon<strong>om</strong>iska styrmedel,<br />
sås<strong>om</strong> handel med utsläppsrätter och skatter, men tydligt mot<br />
direkt statlig styrning av bränsleanvändningen och teknikvalen (sås<strong>om</strong><br />
var fallet i den nu avskaffade träfiberlagen). Om EU:s mål <strong>om</strong> 20 procent<br />
förnybar energi gen<strong>om</strong>förs i varje medlemsstat fram till 2020, k<strong>om</strong>mer<br />
priset på skogsbränsle att pressas upp och därmed göra större uttag<br />
i Sverige ekon<strong>om</strong>iskt mer lönsamma, samtidigt s<strong>om</strong> importmöjligheterna<br />
av sådana bränslen från våra när<strong>om</strong>råden minskar. En konsekvens<br />
av detta är att konkurrensen <strong>om</strong> råvaran ökar. Om en sådan situation<br />
inte möts av ökad produktion av bi<strong>om</strong>assa, till exempel gen<strong>om</strong> ökad<br />
produktivitet i skogsbruket, kan konsekvenserna för sågverksindustrin<br />
och massaindustrin bli betydande.<br />
Trots att konkurrensen hårdnat, med stigande priser s<strong>om</strong> följd, har<br />
inte skogsbruket eller avverkningspraktiken förändrats mycket. Med<br />
andra ord tycks utbudet av skogsråvara vara relativt prisokänsligt, vilket<br />
innebär att (de marginella) uttagskostnaderna för bland annat skogsbränsle<br />
kan stiga relativt snabbt vid en ökad efterfrågan. Regionala<br />
marknader, transportkostnader etc. är viktiga orsaker till denna effekt.<br />
Internationell handel kan dock lindra priseffekterna gen<strong>om</strong> möjligheten<br />
att importera från länder med lägre trädbränslepriser. Gen<strong>om</strong> att förändra<br />
skogsbruket och skördetekniker bör det vara möjligt att öka den<br />
totala produktionen av skogsråvara och samtidigt tillföra nya sortiment<br />
till marknaden.<br />
Än en gång är det viktigt att påpeka att råvarukonkurrensen s<strong>om</strong><br />
sådan inte utgör ett samhällsekon<strong>om</strong>iskt problem s<strong>om</strong> motiverar statliga<br />
ingripanden; snarare är konkurrensen och prismekanismen nödvändiga<br />
för att signalera <strong>skogen</strong>s ökade knapphet. Med andra ord, politiken<br />
bör inte försöka ersätta de ekon<strong>om</strong>iska marknadernas grundläggande<br />
uppgift – att på ett effektivt sätt allokera samhällets resurser –<br />
utan i stället fokusera på de värden s<strong>om</strong> inte är prissatta på någon marknad<br />
(miljökostnader, kollektiva nyttigheter etc.). Politisk styrning av<br />
<strong>skogen</strong>s utnyttjande är i första hand motiverad <strong>om</strong> de rådande marknadsförhållandena<br />
eller de politiska styrmedlen och åtgärderna innebär<br />
väsentliga snedvridningar i de beslut s<strong>om</strong> tas på marknaden (av skogsägare,<br />
energiproducenter etc.). Politikens viktigaste uppgift är att så<br />
träffsäkert s<strong>om</strong> möjligt hantera dessa snedvridningar.<br />
19