Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 170 siktiga klimatmålen (se även Greaker och Rosendahl, 2005). Det finns dock föga som talar för att det utöver detta finns skäl att med statliga medel hålla den industri som levererar tekniken kvar i landet. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör Sverige fokusera sin produktion på de sektorer där vi har komparativa fördelar, och detta klarar marknadsmekanismerna bäst av utan statlig intervention.ew Det viktiga är att tekniken utvecklas samt att leverantörsmarknaderna fungerar effektivt, men det är mer eller mindre egalt om leverantörerna är utländska eller svenska. De rikliga skogliga tillgångarna i Sverige ger oss naturligtvis en komparativ fördel på världsmarknaden men det är främst en uppgift för marknaden – inte staten – att avgöra hur denna fördel ska utnyttjas på bästa sätt (till exempel förädlingsgrad). 10.3.3. Sysselsättning och regionalpolitik Ett frekvent använt argument för ett mer intensivt utnyttjande av skogsråvaran (och inte minst bioenergi) är att detta skulle bidra till ökad sysselsättning (se bland annat Charles med flera, 2007). Stridsberg (1998) konstaterar till exempel i sin analys att en ökning i biobränsleanvändningen med 70 TWh mellan 1993 och 2020 skulle öka sysselsättningen med omkring 30 000 årsarbeten. Det som är karakteristiskt för denna och andra liknande studier är att de i huvudsak fokuserar på de nya arbetstillfällen som skapas men endast i begränsad omfattning behandlar effekterna på befintliga verksamheter. Stridsbergs studie tar visserligen hänsyn till att sysselsättningen minskar i fossilbränslesektorn genom bortfallande produktion och tillförsel av olja men han bortser å andra sidan helt från effekterna på till exempel skogsindustrin och trä - skiveindustrin samt på ekonomin i övrigt. Frågan om sysselsättningseffekter är tvådelad: först måste vi klargöra om det verkligen blir några positiva nettoeffekter på sysselsättningen och sedan – om så är fallet – huruvida energipolitiska åtgärder (i jämförelse med andra åtgärder) är effektiva medel för att öka sysselsättningen. 32. Det går också att ställa sig frågan att om staten uttryckligen ska stödja framväxten av en inhemsk bioenergiproduktion, varför gäller då inte samma resonemang för en rad andra (eller för den del alla) industrier och teknologier. Om en framgångsrik entreprenör lyckas bygga upp en framgångsrik export av bananglass, ska denne då förvänta sig att staten stödjer framväxten av bananplantager i Sverige? 170
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.21 Sida 171 Svaret på den första frågan är ur ett nationellt perspektiv nekande. Att satsa resurser på en sektor i ekonomin innebär i förlängningen att resurser måste tas från andra sektorer. Det finns ett starkt stöd i den ekonomiska litteraturen att nettoeffekten på sikt är noll (Johansson, 1997). Arbetslöshet och låg sysselsättning beror primärt inte på hur arbetskraften fördelas mellan sektorer utan snarare på arbetsmarknadens funktionssätt. De åtgärder som bör vidtas för att öka den nationella sysselsättningsgraden är främst av makroekonomisk natur (till exempel via finans- och penningpolitiken) samt åtgärder kopplade till arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. På lång sikt anpassas priser och löner till en nivå där »full« sysselsättning råder. I en viss region kan naturligtvis sysselsättningen på kort sikt öka som en följd av investeringar i bioenergi, eller minska om råvarukonkurrensen slår ut verksamheter med stor betydelse för den lokala ekonomin. Med kort sikt menas här den tid det tar innan ekonomin anpassat exempelvis efterfrågan på olika produktionsfaktorer till de ändrade ekonomiska förhållandena. För energi- och skogssektorerna kan detta handla om flera år eftersom efterfrågan på olika råvaror är starkt knuten till existerande produktionskapacitet, och investeringar i nya anläggningar (samt nedläggning av existerande anläggningar) kan inte göras i en handvändning. Det innebär att även om nettosysselsättningseffekterna av ökad bioenergikonsumtion på lång sikt är obefintliga, kan anpassningsperioden i vissa fall vara utdragen och medföra betydande – både positiva och negativa – regionala sysselsättningseffekter. Detta kan bland annat illustreras med de nedläggningar som redan skett i den svenska träskiveindustrin. I en sådan situation kan det uppfattas som politisk önskvärt att kombinera energi- och regionalpolitiska mål. Risken med en sådan strategi är att de energipolitiska styrmedlen kan vara ineffektiva som regionalpolitiska medel.ee Vilka specifika åtgärder som är mest effektiva för att 33. I fallet med konkurrensen om skogsråvaran föreslås ibland att de industrier som drabbas av konkurrensen ska erhålla indirekta skattelättnader i form av att extra skatter läggs på de biobränslen som det råder konkurrens om. Detta är bland annat slutsatsen i en tidigare utredning om träskiveindustrins råvaruförsörjning (Rosengren, 1998). Där föreslås att en begränsad energiskatt om 2 öre per kWh på sågspån, för energiändamål, bör införas. Effektiviteten i en sådan skattelösning bör dock kraftigt ifrågasättas; den ökar kostnaderna för energisektorn på ett sätt som är svårt att motivera samhällsekonomiskt. 171
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 169: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?