Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.20 Sida 84 och svavel samt avgift för utsläpp av kväveoxid. Skatterna varierar beroende på om bränslet används för uppvärmning eller som drivmedel, om det används av hushåll, industri eller i energiomvand lingssektorn. Skatterna för el varierar beroende på vad elen används till och om användningen sker i norra eller övriga Sverige. Det förekommer även skattelätt nader som ytterligare försvårar en analys av energiskattesystemet. Exempelvis finns det en energiskattebefrielse för biobränslen, en skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus, en nedsättning av koldioxidskat ten för industrin och en skattebefrielse från energi- och koldioxidskatt på etanol, rapsmetylester (RME) och biogas. Övergripande syftar dock dessa åtgärder till att bidra till en effektivare energianvändning, gynna användningen av biobränslen, skapa drivkrafter för att minska företagens miljö - belastning samt skapa förutsättningar för inhemsk produktion av el. elcertifikat Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduk tion från förnybara energikällor och torv i Sverige. Målet är att öka elproduktionen från sådana energikällor med 17 TWh från 2002 års nivå fram till 2016. Ett elcertifikat tilldelas den som i en godkänd anläggning producerat och upp mätt en MWh el från förnybara energikällor eller torv. Produktionen av förnybar el inom elcertifikatsystemet var 12,7 TWh 2007. Efterfrågan på elcertifikat skapas genom att samtliga elleverantörer och vissa elanvändare har skyldighet att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel (kvot) av deras elför säljning/användning. År 2007 var elanvändare ålagda att köpa elcertifikat motsvarande 15,1 procent av elanvändningen. Elcertifikatsystemet omfattar endast el som produceras i Sverige. handel med utsläppsrätter EU:s ut släppshandelssystem startade den 1 januari 2005. Den första handelsperioden pågick 2005–2007 och inkluderade enbart utsläpp av koldioxid. Den andra perioden löper parallellt med Kyotoprotokollets första åtagandeperiod 2008–2012. En utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter. Inledningsvis gäller utsläppshandelssystemet ett 84
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.20 Sida 85 begränsat antal sektorer inom den energiintensiva industrin samt eloch värmeproducenter. Därmed omfattar systemet omkring 40 procent av växthusgasutsläppen inom EU. I Sverige inkluderas omkring 35 procent av landets växthusgasutsläpp i handelssystemet. Genom handelssystemet bildas ett marknadspris för utsläpp av koldioxid. Utbudet utgörs av den totala tilldelningen av utsläppsrätter, medan efterfrågan är beroende av bland annat behovet av el och värmeproduktion, bränslepriser och ekonomisk konjunktur. Priset på utsläppsrätter för 2008 har rört sig mellan 20 och 29 euro. 4.5. Avslutande kommentar I detta kapitel ha vi diskuterat efterfrågan på skogsråvara, framför allt från ett industriellt perspektiv. De två dominerande industriella sektorerna som efterfrågar skogsråvara är skogsindustrin, bestående av massa- och pappersindustrin samt sågverksindustrin, och energisektorn, avgränsad till kraft- och kraftvärmeverk, trädbränsleförädling och biodrivmedel. Globalt sett uppvisar pappersproduktionen och konsumtionen en stigande trend på ca 3 procents tillväxt årligen. Ökningen kan delvis förklaras av en generell ekonomisk tillväxt. Som en konsekvens kommer den globala pappersindustrins fiberbehov överlag att stiga över tiden. Möjligheterna att importera rundvirke till Sverige har minskat, bland annat beroende på att den lokala efterfrågan ökat i exportländerna, exportländernas avverkningstakt närmar sig tillväxttakten samt införande av handelshinder i omvärlden. Strukturella förändringar pågår inom den globala skogsindustrin, som på verkar efterfrågan av skogsråvaran i Sverige. Sammantaget bedöms dessa förändringar på sikt minska den nationella efterfrågan på skogsråvara och därmed lätta på konkurrenstrycket. Däremot bedöms utvecklingen i Sverige få motsatt effekt. Den nationella utvecklingen har större effekt än den globala strukturförändringen, varför efterfrågan på skogsråvara bedöms intensifieras. I takt med att tekniken för produktion av biodrivmedel utvecklas och EU:s klimat- och energipaket implementeras kommer efterfrågan på skogsråvaran att intensifieras. 85
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 83: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?