Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.20 Sida 88 5.2.2. Det s venska skogsbruket Skogsindustrin är i dag den i särklass största kommersiella användaren av svensk virkesråvara. Vidare bedöms det att skogsindustrin under överskådlig framtid kommer att vara den ojämförligt största kommersiella användaren av svensk skog. Ur ett nationellt och samhällsekonomiskt perspektiv är sågverks- och pappersindustrin därmed nödvändiga för en ekonomiskt hållbar skogsnäring. Av skogsnäringens totala produktionsvärde, motsvarande 201 miljarder kronor 2005, kunde ca 70 procent hänföras till pappers-, kartong- och massaindustrierna. Mellan 25 och 30 procent av värdet kom från den trämekaniska industrin och en mindre del från skivindustrin. Ca 5 procent av värdet kom 2004 från övrig kommersiell användning av virket, då huvudsakligen som bränsle. Skogsindustrins efterfrågan på svensk virkesråvara är alltså en viktig faktor för det svenska skogsbrukets lönsamhet. För att bedöma skogsbrukets utveckling måste därmed först skogsindustrins utveckling bedömas på kort och lång sikt. drivningskostnad Drivningskostnaden för svenskt skogsbruk redovisas i figur 5.2. Den kostnadsminskning som skett sedan början 1990-talet kan förklaras i figur 5.2. Reala drivningskostnader för slutavverkning och gallring 1990– 2007. Kronor/mefpb. 1980=100. 120 100 80 60 40 20 0 Källa: Skogsstatistiska årsboken (2009). 88 Gallring Slutavverkning 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.20 Sida 89 första hand av den kraftiga produktivitetsökningen i skogsbruket under 1900-talet. Denna går i sin tur att hänföra till skogsbrukets mekanisering. Inte minst viktig har introduktionen av engreppsskördaren varit. Produktivitetshöjningarna i skogsbruket har bidragit till att skogsägarnas rånetto hållit sig stabilt, eller till och med ökat, trots sjunkande leveranspriser till industrin. Flera indikationer gör gällande att den tidigare goda produktivitetsutvecklingen inom skogsbruket kan vara på väg att sakta ner. Exempelvis har drivningskostnaderna för gallring ökat sedan 1998 medan drivningskostnaden för slutavverkning samtidigt börjat plana ut. den långsiktiga avverkningsnivån I den senaste skogliga konsekvensanalysen och virkesbalansen (SKA- VB 08) presenterar Skogsstyrelsen slutsatser som rör hållbar avverkningsvolym, balanssituation, skogsbränsle och klimat på tio och tjugo års sikt. Generellt bedömer Skogsstyrelsen att behovet av biomassa kommer att öka i framtiden. Med nuvarande förutsättningar kommer den högsta hållbara avverkningsvolymen för perioden 2010–2019 att ligga i intervallet 95–100 miljoner mesk per år.qu Under vissa förutsättningar minskar dock denna volym med 3–6 miljoner mesk, vilket betyder att det även vid nolltillväxt för bruttoanvändningen krävs en nettoimport för att klara virkesförsörjningen. Vidare bedömer Skogsstyrelsen att det finns en potential för att under perioden 2010–2019 öka användningen av grot och stubbar från i dag knappt 10 TWh till kanske 35–60 TWh. Huvuddelen av en eventuell ökning kommer från stubbar. Beräkningarna visar att en storskalig skörd av stubbar skulle kunna ge ett stort energitillskott. Stubbskörd förekommer i dag i försöksmässig skala och är för närvarande föremål för en miljöanalys. Det är därför ännu oklart vilka ekologiska restriktioner som ska gälla för skörden. Därmed är också osäkerheten stor beträffande hur stor potentialen är. Om vi antar att restriktionerna blir ungefär lika dem som gäller för grot i dag och att den faktiska avverk- 17. I SKA-VB 08 definieras hållbar avverkningsvolym som den avverkningsvolym som är lika med eller mindre än den högsta volym som kan avverkas med en god balans mellan de tre dimensionernas i hållbarhetsbegreppet, det vill säga den ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionen. 89
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 87: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?