Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 184 11. Långsiktiga klimatmål och styrmedel för teknisk utveckling 11.1. Introduktion I föregående kapitel diskuterade vi bland annat skogens roll för att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt bidra till uppfyllandet av existerande klimat- och energipolitiska mål. För att åstadkomma en långsiktig stabilisering av det globala klimatet på ett kostnadseffektivt sätt krävs samtidigt åtgärder som inte bara stimulerar introduktionen av redan etablerad teknik utan även främjar utvecklande och spridning av ny, resurssnål och inte minst koldioxidfri energi- och miljöteknik (se till exempel Aldy med flera, 2009). Det är därför viktigt att i politiken skilja mellan kort- och långsiktiga mål, och inte minst väcka frågan om hur samhället ska förbereda sig för att effektivt klara av framtida (ofta mer stringenta) mål. En viktig policyfråga blir alltså om – och i så fall hur – en aktiv teknikpolitik bör komplettera den traditionella klimatpolitiken med koldioxidskatter och utsläppshandel. Forskare, politiker och intresseorganisationer pekar i dag på en uppsjö av möjliga tekniska lösningar och åtgärder som kan åstadkomma väsentliga reduktioner i de globala utsläppen av växthusgaser (se till exempel IVA, 2008), och ett mer intensivt utnyttjande av skogen spelar en viktig roll i de flesta framtidsscenarier. Men analyser av kostnader för dessa åtgärder, samt hur kostnaderna kan reduceras på ett effektivt sätt med hjälp av såväl offentliga som privata åtgärder, är inte lika rikligt förekommande. Detta kapitel bidrar i först hand med en generell analys av möjliga samhällsekonomiska motiv för offentliga satsningar på miljö- och energiteknik och diskuterar de viktigaste lärdomarna för utformandet av politiska styrmedel. En viktig distinktion görs mellan teknikneutrala och teknikspecifika styrmedel, och i kapitlet argumenteras för att det precis som i fallet med uppfyllandet av kortsiktiga klimatmål (kapitel 10) finns en rad viktiga teknikneutrala åtgärder som kan utgöra fundamentet för en effektiv långsiktig teknikpolitik inom klimat- och energiområdet. Det kan dock också finnas utrymme för mer riktat teknikstöd 184
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.22 Sida 185 – inbegripet till exempel satsningar på bioenergi – men sådana åtgärder innebär också svårigheter med att välja ut de mest lovande teknologierna eller råvarorna för offentligt stöd (picking winners). I kapitlet hänvisar vi också till utformningen av den svenska FoU-politiken inom energiområdet sedan början av 1970-talet och ägnar visst utrymme åt att i korthet diskutera förutsättningarna för en effektiv teknikpolitik i ljuset av den framtida utvecklingen av så kallade bioraffinaderier. 11.2. Ny teknik, marknadsmisslyckanden och behovet av politisk styrning Att prissätta koldioxid i ekonomins alla sektorer – via skatter eller utsläppshandel – utgör mest troligt den enskilt viktigaste politiska åtgärden för att hantera klimatproblemet (se till exempel Parry med flera, 2003). De specifika åtgärder för att reducera koldioxidutsläppen som står samhället till buds är närmast oräkneliga och involverar såväl beteendeförändringar som användandet av olika material, teknologier och konsumentprodukter. Ett pris på koldioxid diskriminerar inte mellan dessa alternativ, utan ger ekonomins aktörer ett incitament att anamma de mest kostnadseffektiva teknologierna och åtgärderna samt att initiera ett forsknings- och utvecklingsarbete för att identifiera nya och billigare åtgärder. Såväl koldioxidskatter som utsläppshandel är således också teknikpolitiska åtgärder, genom att de höjer avkastningen på viktig klimatrelaterad forskning. Fischer (2009) påpekar dessutom att när kostnadseffektiva åtgärder genomförs på kort sikt reduceras den ekonomiska bördan på den politik som mer direkt fokuserar på teknisk utveckling för att nå långsiktiga utsläppsmål. De incitament som skapas då ett pris på koldioxid (och andra växthusgaser) införs är centrala, men en viktig fråga är om de stimulerar till teknisk utveckling och nya innovationer i en samhällsekonomiskt effektiv omfattning? Det finns två skäl – ett politiskt och ett ekonomiskt – till att svaret på denna fråga kan vara nekande. Det politiska skälet är kopplat till det faktum att motstånd från viktiga intressegrupper och/eller från allmänheten kan göra det svårt för politikerna att fullt ut internalisera de externa miljökostnaderna från till exempel energiproduktionen. I en sådan situation blir incitamenten till innovationer för 185
Page 1 and 2:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 183: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?