Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

More documents

Recommendations

Info

Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.19 Sida 52 streras i figur 3.3 av en vridning uppåt av relativprislinjen till följd av en fördubbling av priset på massaved/brännved. Det betyder att det blir relativt mer lönsamt att bjuda ut massaved/brännved än tidigare, vilket ändrar skogsägarnas avverkningsbeteende. I figur 3.3 ser vi att förändringen i relativpris innebär att sågtimmerutbudet minskar från drygt 30 till ca 12 miljoner me medan massavedsutbudet ökar från drygt 30 till ca 55 miljoner me. Notera att vi antar att det egentligen inte finns någon direkt konkurrens om sågtimmer eller massaved; sågtimmer används exklusivt av sågverken och massaved/brännved exklusivt av massaindustri och värme/ kraftverk. Trots avsaknaden av direkt konkurrens kommer i det här fallet sågverksindustrin att uppleva att råvarutillgången minskar, det vill säga att konkurrensen om råvaran ökar. En omedelbar slutsats som kan dras är att politiska beslut, som att begränsa användningen av ett sortiment till specifika ändamål, knappast har den effekt man skulle förvänta sig. Sammanfattningsvis kan man säga att den konkurrens om råvaran vi diskuterat här kan härledas till förändringar av relativpriset till följd av förändringar i efterfrågan. Relativprisförändringen kan ha en direkt effekt genom att det blir konkurrens om samma sortiment, men även en indirekt effekt, då relativprisförändringen påverkar skogsägarnas utbud av respektive sortiment. Ökad efterfrågan på skogsråvara från energisektorn kan således få två effekter: dels att en viss del av råvaran, som tidigare användes i massaindustrin, nu kanaliseras till energisektorn, dels att skogsägarna i större utsträckning styr avverkningsresurserna mot klenare sortiment som ger större massaveds/brännvedsutbyte och apterar skogen annorlunda så att en relativt större andel av trädet går som massaved/brännved. Den konkurrens om råvaran som uppstår av de skäl vi diskuterat är inte något problem sett ur samhällsekonomisk effektivitetssynpunkt, snarare tvärtom eftersom marknaden via förändrade relativpriser styr råvaran mot det användningsområde där den värderas högst. Förutsatt att priserna på ett korrekt sätt speglar det marginella värdet av skog finns det inga skäl att via politiska beslut försöka förändra resursfördelningen. Dock, som vi diskuterat ovan, finns det skäl att tro att marknadspriserna inte fullt ut beaktar skogens värden, vilket naturligtvis motiverar någon form av ingripande. Det ska vi ta upp i nästa avsnitt. 52
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 12.19 Sida 53 3.3. Skogens sociala värden, effekter på konkurrens och målkonflikter Inledningsvis har vi argumenterat för att skogen har många värden, inte bara de som mäts direkt på marknader. Vidare antydde vi att det finns inbyggda konflikter till följd av detta och det faktum att skogen är begränsad. Att skogen har andra värden manifesteras till viss del av den direkta koppling som finns mellan skogens användning och vissa av de miljömål som riksdagen beslutat och som vi redogör för i kapitel 5. De kanske mest tydliga kopplingarna finns i miljömålen levande skogar, begränsad klimatpåverkan och ett rikt växt- och djurliv. Miljömålet levande skogar innebär de facto att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas, den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Vi ska här ge en översiktlig bild av de sociala värden som ter sig mest relevanta och schematiskt analysera implikationerna på skogssektorn och råvarukonkurrensen när dessa beaktas implicit, exempelvis via miljömålen levande skogar och begränsad klimatpåverkan, som riksdagen bestämt. Vi återkommer i kapitel 7 till en mer fördjupad diskussion om och analys av skogens sociala värden. Begreppet skogens sociala värden förekommer ofta i diskussionen kring skogens framtida roll. Av regleringsbrevet för budgetåret 2003 avseende Skogsvårdsorganisationen (SVO) framgår att: Skogsstyrelsen skall, med utgångspunkt i de intensioner som redovisas i regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik (2001/02: 173), redovisa hur skogens värden kan tas tillvara bättre för att främja den sociala dimensionen av hållbar utveckling och hur skogs vårdsstyrelserna genom sin verksamhet kan bidra till detta … (Skogsstyrelsen, 2003). Innebörden i begreppet skogens sociala värden har naturligtvis en betydande spännvidd. I termer av människans samlade nytta av skogen bör exempelvis inkluderas naturupplevelser, kulturell förankring, rekreation, estetik, folkhälsa, bär, svamp, jakt, arbetstillfällen och infrastruktur (Rydberg, 2001). Vanligtvis avgränsas emellertid begreppets innebörd 53
Page 1 and 2: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 51: Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 103 and 104:
Skogen-inlaga_Layout 1 2010-03-03 1
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Kampen om skogen 3.9 MB pdf - SNS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?